Kraftstationerna var ofta små, och försörjde en by eller bara några gårdar. Många levererade likström. Exempelvis Östersunds första kraftstation, som var ångdriven, vedeldad och låg vid hamnen i den byggnad som nu kallas Glashyttan. Det ledningsnät som byggdes räckte till belysning i ett mindre antal bostäder och butiker samt en enkel gatubelysning i centrala staden.
Snabb elektrifiering i norr
Elektrifieringen gick betydligt snabbare här i länet än i södra Sverige. Främst beroende på de många vattendragen. Redan 1924 fanns 87 kraftstationer i länet, varav 72 små bygdekraftverk. Därutöver fanns ett 40-tal elföreningar av skiftande storlek. Små elföreningar fanns även i Östersunds utkanter, exempelvis i Lugnvik, Lillänge, Odenskog och på Frösön. Dessa slogs efterhand samman med Östersunds Elektriska AB (ÖEAB), senare Jämtkraft
Två faktorer lade grunden till det moderna Jämtkraft. Den ena var att Hissmofors AB 1963 blev till salu och styckades upp mellan NCB (Norrlands Skogsägares Cellulosa AB), Östersunds stad och ÖEAB. Den andra var att staten aktivt uppmuntrade framväxten av större enheter bland elbolagen. Detta eftersom små bolag inte hade de resurser som krävdes när elförbrukningen ökade. Under 1950-60-talen gjordes flera statliga utredningar kring denna fråga.
I Jämtland kom en sådan utredning till stånd 1959 i Länsstyrelsens regi. Efter flera år beslutades att ÖEAB skulle ta hand om eldistributionen inom ett område som sträckte sig från Östersund till norska gränsen i väster och från norra delarna av Bergs och Revsunds kommuner i söder till Hotagen i norr. Utredningen slog också fast principen att taxorna skulle utjämnas inom större områden. Denna princip fick stor betydelse för bolagets vidare utveckling och lade grunden till de företagsförvärv som gjordes mellan 1964-1974 där ett 30-tal företag och föreningar fusionerades in i bolaget.
Som en naturlig följd av denna utveckling skedde ett namnbyte 1979. Östersunds Elektriska AB blev Jämtlandskraft AB, JKAB. En annan följd av fusionerna västerut var krav från Åre och Krokoms kommuner om ökat inflytande i bolaget. En nyemission gjordes 1973, vilken gav Åre och Krokom ägarandelar om vardera cirka 4,5 procent. Östersund hade således cirka 91 procent.
Fjärrvärme nytt affärsområde
1974 bildades Östersunds Fjärrvärme AB, ÖFAB, med kommunen som huvudägare och JKAB som minoritetsägare. ÖFAB fusionerades med Jämtlandskraft 1989, genom att Östersunds kommun överförde sitt aktieinnehav på 9,2 miljoner kronor. I utbyte fick man nyemitterade aktier i Jämtlandskraft. Därutöver ökades stamkapitalet med 29,8 miljoner kronor genom en fondemission som i sin helhet tillföll Östersund. Därmed förändrades ägarbilden så att Östersund nu stod för 96 procent, medan Åre och Krokom hade 2 procent vardera. I samband med fusionen bytte företaget namn till Jämtkraft AB.
Ny aktieägare
1993 ägde ytterligare en förändring rum, då Jämtkraft köpte Vattenfalls del i AB Kattstrupeforsen. Vattenfall AB fick aktier som dellikvid genom en riktad fondemission. Det innebar att aktiekapitalet ökade till 63 miljoner kronor. Det mesta av detta är stamaktier, men en del utgörs av röststarka preferensaktier. Fördelningen: Östersund 49 miljoner kronor (varav 1 miljon preferensaktier), Vattenfall 13 miljoner kronor (enbart stamaktier), Åre och Krokom vardera 0,5 miljoner kronor (enbart preferensaktier).
I ägarandelar motsvarade detta för Östersund kommun ca 78 procent, Vattenfall ca 20 procent samt Åre och Krokom ca 0,8 procent vardera av det totala aktiekapitalet. Men eftersom preferensaktierna har tio gånger högre röstvärde än stamaktierna blev det verkliga inflytandet i bolaget helt annorlunda. Röstmässigt fördelade sig inflytandet så här: Östersunds kommun 5 800 röster, (71,6 procent); Vattenfall AB 1 300 röster, (16,04 procent); Åre och Krokoms kommun vardera 500 röster (6,17 procent).
2010 blir Jämtkraft kommunägt. Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB övergår till Östersunds kommun. Östersunds kommun kommer att äga 98,4 procent i Jämtkraft.
Avreglering av elmarknaden
1996 separerades elnätet och elhandeln i skilda bolag, till följd av elmarknadens avreglering.
Inträde på telecommarknaden
1998 startades Jämtkraft Telecom AB.
Idag
I dag levererar Jämtkraft el till ungefär 80 000 kunder, fjärrvärme till omkring 24 000 hushåll och dessutom bredbandanslutning till ett par tusen kunder. Jämtkraft är ett solitt företag med stark ekonomi. Därför kan bolaget vara en viktig drivkraft för regionens utveckling och framgång, som lever upp till målet att leverera energi av god kvalitet till låga priser. Under åren har företaget växt och våra verksamhetsområden utökats.
Nya bolag
Bolaget MerPellets bildades hösten 2007 för att utveckla, producera och sälja bioenergiprodukter. Den första uppgiften blev att utreda förutsättningarna för pelletsproduktion i Meråker. Störste ägare är Allskog Holding AS med 46 procent av aktierna. Jämtkraft och TrønderEnergi AS äger 23 procent var, och mindre poster har Meråker kommun, AS Meraker Brug och Hernes AS.
I oktober 2008 köpte Jämtkraft 50 procent av aktierna i elhandelsbolaget Boo Energi Försäljnings AB. Säljare var Boo Energi Ekonomisk Förening som behåller resterande 50 procent av aktierna. Bolaget har fem anställda och cirka 11 000 elhandelskunder.
JP Vind AB bildades 2008 och ska bygga och driva förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar. Jämtkraft och Persson Invest äger hälften var av JP Vind.
2009 bildades JemtSka Östersund AB av Jämtkraft och Skanska för att ta tillvara kompetensen och de goda erfarenheterna från arbetet i vädersäkringsprojektet. Bolaget erbjuder ett helhetskoncept inom området elnät där man på kundens uppdrag kan hantera allt från tillståndsfrågor och beredningar till nätbyggnad och kabelförläggning.
Sedan september 2009 är Scandem ett helägt dotterbolag till Jämtkraft. Scandem har funnits sedan 1995 och är ett av Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning. Företaget erbjuder elhandelstjänster som portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Sverige och Norge och handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Kunderna finns inom storindustri och offentlig förvaltning. Scandem är lokaliserat i Örebro med filial i Oslo.