Nytt liv för gammal mosse

Det är dags för återställning av Jämtkrafts torvmyr vid Ope-Brynjeflon. Jämtkraft undersöker därför möjligheterna att restaurera området. Målsättningen är att maximera den biologiska mångfalden och samtidigt öka tillgängligheten och det sociala värdet av området.

Återställning av torvmyr

För att ta reda på hur Ope-Brynjeflon kan restaureras på bästa sätt har Jämtkraft gjort en förstudie. Studien utgår från internationella rapporter och studier, omfattande markundersökningar samt studiebesök.

Balansakt

Vid återställning av en torvmyr måste noggranna avvägningar göras mellan biologisk mångfald, växthuseffekten, produktion och rekreation. Det finns en rad olika möjligheter för efterbehandling och i förstudien har Jämtkraft har utrett tre huvudspår:

  • Skogsodling
  • Återställd myrmark
  • Skapande av sjö eller våtmark/fågelsjö

Samtliga tre alternativ är möjliga vid Ope-Brynjeflon. Jämtkraft kommer att besluta vilken efterbehandling som ska användas i samråd med Länsstyrelsen och markägarna. En återställning kommer att påbörjas under perioden 2019-2021.

Från torvbrytning till besöksmål

I förstudien har Jämtkraft bland annat tittat närmare på ett projekt i Finland med liknande förutsättningar som Ope-Brynjeflon. Efter att den besökta finska torvmyren hade brukats i 20 år hade den tio år senare omvandlats till ett område med vatten, öar, strövområden och ett rikt fågelliv. Återställningen gjordes i samverkan med privata intressen och kommunen, med målsättningen att öppna upp myren för allmänhet.

– Det finns förutsättningar att göra ett fint område för rekreation även vid Ope-Brynjeflon. Det finska exemplet har gett oss inspiration kring hur en restaurering kan bidra även till ett socialt hållbart samhälle där olika intressen kan mötas, däribland turism, säger Claes Göran Bergh, ansvarig för miljöfrågor på Jämtkraft.

30 års torvbrytning

Torvbrytning har pågått ur Ope- Brynjeflon sedan början på 80-talet. Området för torvbrytning är cirka 160 hektar, fördelade på fem fält. Torvanvändningen står för knappt 10 procent av Jämtkrafts totala värmeproduktion.

I Sverige är företag som bryter torv enligt lag skyldiga att återställa en bearbetad myr men till vad är inte bestämt. Det vanliga har varit att man planterat träd men intresset för att istället utveckla våtmarker har ökat i takt med att intresset för natur och friluftsliv blivit mer utbrett.

Förstudien som påbörjades 2014 har finansierats av Jämtkrafts Miljöfond och genomförts av konsultföretaget Ecocom tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), CBM (Centrum för biologisk mångfald) och Jämtkraft.