Sveriges naturtillgångar en förutsättning för att tackla global uppvärmning

I ett tal på Miljöbalksdagarna i våras gjorde miljöminister Åsa Romson klart att hon vill se högre ambitioner för de 16 nationella miljökvalitetsmål som antogs 1999 och 2005. Självklart välkomnar vi som energiföretag detta och vill bidra aktivt. Vi, våra kunder och de samhällen där vi verkar, vill alla bidra till att lösa de gemensamma utmaningarna - men vi hindras ofta i vardagen av hur lagar och regler tillämpas.

Publicerad 2015-08-24

De energibolag vi representerar har alla sin kärnverksamhet i förnybar, utsläppsfri vattenkraftproduktion. Vi är beredda att i samverkan med våra intressenter göra frivilliga åtgärder för att minska våra anläggningars negativa inverkan på biologisk mångfald. Som vattenkraftproducenter har vi dock svårt att se hur det största miljökvalitetsmålet - att bromsa den pågående klimatförändringen - ska kunna uppnås med dagens tillämpning av miljöbalken.

Lagen tar, bortsett från ett undanskymt krav på att eventuell klimatpåverkan ska nämnas i miljökonsekvensbeskrivningar, nämligen inte hänsyn till vår tids största utmaning: den globala uppvärmningen. Detta kan låta märkligt, men så är det faktiskt.

Sverige har fantastiska naturresurser som varje dag bidrar till att minska och hålla nere våra utsläpp: biobränslen från skogen och vattenkraft från våra älvar. All energiproduktion påverkar den närmiljö den finns i och energibolagen ska så långt som möjligt kombinera effektiv elproduktion med hänsyn till biologisk mångfald. Men miljöfrågorna är komplexa och det största hotet mot den biologiska mångfalden är i dag klimatförändringarna.

Vi vill, än mer effektivt än i dag, kunna producera el från förnybara, utsläppsfria energikällor som biobränslen, vatten-, sol- och vindkraft. Tyvärr saknas de rätta förutsättningarna, då domstolar och myndigheter tillämpar existerande lagstiftning på ett omodernt och direkt kontraproduktivt sätt.

Detta blir särskilt påtagligt vid en närmare titt på vattenkraften. Vattenkraften producerar utsläppsfri och prisvärd el till svenska företag och hushåll på effektivast möjliga sätt. Därtill är den en möjliggörare för att öka andelen energi från andra, väderkänsliga, energikällor som sol- och vindkraft ytterligare. Om vattenkraften i Sverige kan göras mer flexibel, kan Sverige bidra till globalt minskade utsläpp tack vare att mängden vind och sol kan öka i energisystemet.

Vid ansökningar om vattenverksamhet behövs både godkännande från länsstyrelse och prövning i Mark- och miljödomstolen – vilka båda lutar sig mot miljöbalken. Att miljölagstiftningen samlats i en miljöbalk är bra och ger en enhetlig bild av samhällets miljöarbete.

Men miljöbalken har brister, inte minst att domstolarna enbart bedömer om en verksamhet kan tänkas påverka den lokala miljön. Det globala perspektivet (läs: klimatförändringarna) spelar däremot i praktiken ingen roll i en prövning, vilket framstår som underligt när man läser miljöbalkens portalparagraf: ”Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”

Vad främjar ”hållbar utveckling” och en ”hälsosam och god miljö” för "kommande generationer" bättre än utsläppsfri vattenkraft, när vi står inför förändringar av det globala klimatet? Varje lokal påverkan (om än tillfällig, till exempel under byggskedet) har alltså tolkningsföreträde framför stora, långsiktiga bidrag till att minska den globala uppvärmningen. För den som lyfter blicken framstår detta som orimligt: Om vi inte löser klimathotet spelar det krasst sett ingen roll vad vi i övrigt gör lokalt. Ingenting hotar den biologiska mångfalden lika mycket som klimatförändringarna.

Till vår glädje noterade vi på flera seminarier under årets Almedalsvecka att enskilda ledamöter i Energikommissionen nu både noterat och lyfter att miljöbalken måste moderniseras och inkludera klimatfrågan tydligare. Det är välkommet och kan bidra till att Energikommissionens arbete blir än viktigare.

För att ta vara på våra naturtillgångar på bästa sätt så att de kan fortsätta att bidra till att minska den globala uppvärmningen behövs ett tydligt politiskt agerande. Vi vill därför rikta en uppmaning till regeringen att ta fram ett förslag där miljöbalken utvecklas, moderniseras och förtydligas så att domstolar och länsstyrelser kan tillämpa lagen på ett sätt som också gynnar klimatet.

Anders Ericsson, vd Jämtkraft

Per Langer, vd Fortum Sverige

Hans Kreisel, koncernchef Skellefteå Kraft