Vattenkraften – En balansakt

Vattenkraften är fundamental för framtidens förnybara energisystem och för lösningen av klimatfrågan. Samtidigt höjs röster för att den småskaliga vattenkraften ska omvärderas. Värdet av förnybar energi ställs mot värdet av åar och vattendrag.

Publicerad 2016-05-27

Tommy Borgh är chef för Jämtkrafts elproduktion. I enhetens uppdrag ingår att förvalta och säkerställa driften av Jämtkrafts vattenkraftstationer och vindkraftsparker, liksom att se över var och hur ny vindkraft kan byggas. Jämtkrafts mål är en fördubblad förnybar elproduktion, 2 TWh till år 2020.

Vattnet – grunden för ny vindkraft

Jämtkrafts nyetableringar sker framför allt inom vindkraften. Men det är lika viktigt att säkerställa vattenkraften inför framtiden, att den är hållbar och effektiv. Vattenkraften har aldrig varit så grundläggande och angelägen – i Jämtkrafts energimix och i det globala energisystemet.

– Vattenkraften är idag i sig en miljöfråga. Den är basen i Sveriges energisystem och den enda förnybara energikälla som klarar att reglera de väderberoenden energislagen som sol- och vindkraft, säger Tommy.

Som ansvarig för Jämtkrafts elproduktion hamnar Tommy ofta i frontlinjen när det gäller vattenkraften. Det finns starka intressen som värnar orörda åar och vattendrag, som anser att vi ska göra oss av med den småskaliga vattenkraften i Sverige. Sammantaget står den småskaliga vattenkraften idag för hushållselen till cirka 860 000 svenska hushåll.

– Den samlade småskaliga vattenkraften är en viktig del av Sveriges energiförsörjning, som jag ser det. Det finns kraftstationer där vi kan ta tillvara natur- och kulturvärden och samtidigt ha förnybar elproduktion, de ska vi satsa på, säger Tommy.

Tommy Borgh, chef för Jämtkrafts elproduktion

Tommy Borgh, chef för Jämtkrafts elproduktion.

Ett paraplyperspektiv för miljön

– När jag kommer hem och sätter mig i soffan, då tänker jag på det stora perspektivet, mina barnbarn. Jag landar alltid i att det här vi jobbar med, förnybar energi och klimatfrågan, det är så viktigt, säger Tommy.

– Men jag vill kombinera produktionen med insatser för miljön. När vi tar ut något från naturen, ska vi också ge tillbaka. I de fall där vi kan kombinera båda delarna, det är där de intressanta affärerna finns, fortsätter han. 

I år har Jämtkraft fått klartecken av Mark- och miljödomstolen för ett restaureringsprojekt för biologisk mångfald i Billstaån. Det är ett unikt projekt som tar ett helhetsgrepp för det ekologiska värdet av ån som varit reglerad sedan 1850-talet. Tre omlöp ska byggas och en regleringsdamm ska rivas ut. Under 2016 sätts spaden i marken för att återskapa fria vandringsvägar för fisk och fauna i ån.

– Vi är glada över att det här projektet blir verklighet, efter år av förberedelser och dialog med sakkunniga på miljöområdet. I Billsta ser vi goda möjligheter att göra en insats som verkligen gör nytta, säger Tommy. Billstaprojektet ligger utanför det ordinarie miljöarbetet på Jämtkraft, det som genomförs systematiskt i anslutning till alla produktionsanläggningar. Projektet möjliggörs av Jämtkrafts miljöfond för att Jämtkraft vill ge tillbaka lite mer till naturen än vad lagen kräver.

I Långforsen, en omstridd vattenkraftstation, har Jämtkraft långtgående planer för att återställa en del av det ekologiska värdet i nedre Långan. Jämtkraft är övertygad om att restaureringen av Långforsens vattenkraftstation är ett hållbart projekt som tar hänsyn till miljön ur ett helhetsperspektiv samtidigt som projektet ger lönsamhet.

– Vattenkraften berör miljö- och särintressen på olika nivåer. Vissa intressen hörs starkt, andra svagare. Det är viktigt att intressena kan värderas av en oberoende part med ett helhetsperspektiv, såsom Mark- och miljödomstolen, för att vi ska göra det som är bäst för miljön och framtiden, menar Tommy.