Aska hård som betong

Parkeringen vid Östersund Solpark har förvandlats från leråker till fast underlag – med hjälp av aska. Restprodukten från Jämtkrafts kraftvärmeverk härdades och blev till betonghårt och, i dubbel bemärkelse, hållbart underlag.

Publicerad 2019-10-24

1[1]

 Askan vi använder är ett fantastiskt material. Den härdar likt betong när den fuktas med vatten, den får faktiskt samma kemiska bindning som cement. Trots att konstruktionen blir väldigt hård så blir den även seg, denna seghet tillsammans med egenskapen att isolera gör att konstruktionen står emot tjälskott, säger Daniel Ivarsson vid Jämtkraft.


Daniel Ivarsson ser stor potential i användningen av aska i anläggningsarbeten men att långa ansöknings- och tillståndsprocesser gör att den inte används i så stor omfattning. Foto: Kai Lundin.

Daniel Ivarsson jobbar på Jämtkrafts bränsleavdelning, han har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området. Han är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk​. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket. Och nu senast på den 700 m2 stora parkeringen vid Östersund Solpark.

 Återvinning av material är högaktuellt idag och där är aska är en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson.

Askan från fjärrvärmeverket ser ut som jord när den schaktas ut. När den sedan fuktas med vatten härdar den och blir hård som betong men askan blir samtidigt elastisk vilket gör att den står emot tjälskott. Foto: Daniel Ivarsson.

Maximerad nytta

Från kraftvärmeverket strax utanför Östersund kommer cirka 7 000 ton aska per år. Cirka 400 ton genereras från eldning av grot (det vill säga grenar och toppar) under kraftvärmeverkets driftsstopp på sommaren. ​Den askan innehåller många olika näringsämnen och är lämplig att återföra till skogen.

 I vårt kretsloppstänk riktar vi in oss på en mängd som kan anses härröra från skogsbränslesortimenten under kraftvärmeverkets driftsstopp sommartid. I år var detta cirka 400 ton. Även om det egentligen skulle kunna gå sprida mer, då vi ju även har askan från sågverkens biprodukter, säger Björn Nilsson, bränsleinköpare och skogsvårdsansvarig vid Jämtkraft.


Hösten 2019 återfördes cirka 400 ton näringsrik aska till Jämtländsk skogsmark i Höglunda öster om Stugun, Axelås norr om Föllinge, Torvalla norr om E14 och i Klösta, väster om Lit. Foto: Björn Nilsson.

Nya affärsmodeller

Den största delen aska från kraftvärmeverket, cirka 6 6​00 ton, är dock aska som inte återförs till skogen. Den blandas för närvarande med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen. Att använda aska som konstruktionsmaterial är ett sätt att hushålla med resurser men det kan också vara ett sätt att utveckla nya affärsmodeller. Istället för att betala deponiavgifter kan det finnas utrymme att finna avkastning för askan.

 Askan är en alldeles för bra resurs för att inte användas i större omfattning. Jag arbetar vidare med att finna nya användningsområden för den, säger Daniel Ivarsson.

Härdad aska binder utsläpp

I Jämtkrafts kraftvärmeverk förbränns, förutom grot, även returträ och biprodukter från sågverken. Eventuella restkemikalier och tungmetaller som kan finnas i askan efter sådan eldning binds i samband med härdning. När askan härdar så dammar eller lakar den inte ut nämnvärt.


När askan lagts ut och packats med vägvält täcks konstruktionen med grus så att man får en yta som kan underhållas och belastas utan att askans yta blottläggs samt att risken för askdamm förebyggs. Foto: Kai Lundin.

Långsam tillståndsprocess

Daniel Ivarsson ser att det idag finns behov av aska vid exempelvis vägbyggen men att tillståndsprocessen tar för lång tid.

 Vi har aska, vi har kunskapen och det finns många som är intresserade av att bygga med aska. Problemet är att det tar tid med både anmälan och tillstånd, och den tiden har man inte alltid när man ska bygga en väg, säger Daniel Ivarsson.

Kontakter:

Daniel Ivarsson, ansvarig för aska vid anläggningsarbeten.
063-14 92 58
daniel.ivarsson@jamtkraft.se

Björn Nilsson, ansvarig för aska vid återföring till skogsbruket.
063-14 93 90
bjorn.nilsson@jamtkraft.se