Länets piggaste 131-åring

Idag fyller Jämtkraft 131 år! Förmodligen en av länets mest pigga och nytänkande åldring. Michael Häggmark kan bolagets historia på sina fem fingrar. Här kan du läsa några rader från honom.

Publicerad 2020-04-17

bilden visar jämtkrafts första kraftstation som byggdes på "klapphustomten" (där man förut tvättade kläder).  idag är det glaslåseriet storsjöhyttans lokaler.

Bilden visar Jämtkrafts första kraftstation som byggdes på "Klapphustomten" (där man förut tvättade kläder).  Idag är det glaslåseriet Storsjöhyttans lokaler. 

Det är 131 år sedan Jämtkraft konstituerande bolagsstämman, den 17 april 1889. Redan år 1883 stiftades Elektriska Aktiebolaget i Stockholm (numera ABB) av grosshandlaren Ludvig Fredholm, sedan patentet på ingenjör Jonas Wenströms dynamoelektriska maskin inköpts och därmed började den svenska starkströmsteknikens historia. År 1885 anlades det första svenska elverket i Härnösand, följt av Örebro 1886, Växjö 1887 och Västerås 1888.

Osäker på ny teknik

Erhard Borggren skrev i ett brev till grosshandlare Fredholm; 
”visserligen är intresset för elektrisk belysning livligt, men förrän man hunnit få reda på vilka andra städer inom riket som redan anlagt sådan belysning och från dessa erfarit, huru densamma är omtyckt kan dock ej för saken tillräckligt intresse vinnas”. 

Efter ett besök i december samma år hos Elektriska Aktiebolaget i Stockholm utsände emellertid disponent Borggren, nu biträdd av dåvarande riksbankskamreren Severus Sundequist, på nyåret 1889 en teckningslista till stadens affärsmän ”för att utröna om de kunde vara med någon ekonomisk fördel förenat att här i staden anlägga elektrisk belysning”.

24 av stadens affärsmän tecknade tillsammans 151 lampor om 16 normalljus och med beräknad årskostnad av 25 á 30 kronor per lampa. Då dessutom goda utsikter fanns att Östersunds stad skulle gå in för elektrisk gatubelysning, beslöt man att inbjudan till aktieteckning skulle utfärdas till ett bolag att anlägga och underhålla elektrisk belysning i Östersund. Såsom inbjudare stod disponent Borggren, bankkamrer Sundequist och grosshandlaren N O Näs och inbjudan är daterad 1889-02-11.

100 gatlampor

Driftskalkylen omfattade 100 gatlampor á 32 normalljus och lampor á 16 normalljus för enskild belysning. De sammanlagda inkomsterna beräknades till 17 500 kronor per år och drift- och räntekostnaderna till 12 500 kr. Stadens folkmängd var vid denna tid ca 5 300 personer.

Östersunds torg år 1900.

Aktieteckningen gick ganska trögt, för det ansågs att frågan var för tidigt väckt och att man borde vänta tills mera erfarenhet vunnits på andra håll, men den 17 april kunde aktietecknarna sammanträda till konstituerande bolagsstämma. Det föreslagna minimikapitalet 30 000 kr var fulltecknat. Bland aktietecknarna var stadens borgmästare, dess lagfarne rådman, stadsingenjör, stadsfiskal, stadsapotekaren, tullförvaltaren, förste lantmätaren, en källarmästare, en musikdirektör, en bankdirektör, en häradshövding, en auditör och en häradsskrivare samt flera av stadens mera betydande affärsmän.

10 oktober 1889 tändes gatubelysningen

Under namnet Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag konstituerades det nya bolaget och de tre inbjudarna valdes till interimsstyrelse och Erhard Borggren blev både vd och styrelseordförande. Inom några få dagar tecknades ytterligare 10 500 kr, så att bolaget till sitt förfogande hade ett kapital av 40 500 kr, ett visserligen litet belopp med hänsyn till kostnaderna för husbyggnader, maskiner, och ledningsnät, men med gott hopp om framgång vidtog interimsstyrelsen omedelbart erforderliga åtgärder för uppförande av ett efter dåtida förhållanden tidsenligt elverk.

Fördelningsställverk

Den 10 oktober 1889 tändes för första gången den elektriska gatubelysningen i Östersund. Kort därefter var även servisnätet för den enskilda belysningen färdigt till användning.

Text: Michael Häggmark