Susanne värderar det obetalbara

Ett sätt att mäta naturens värde är att ställa det i förhållande till oss människor.  – Det är spännande att tänka in människor som en del av ekosystemet, säger Susanne Tellström som forskar om ekosystemtjänster med koppling till Billstaån.

Publicerad 2017-05-05

Susanne Tellström

– Ekosystemtjänster är intressant för de ger möjlighet att studera miljöfrågor ur flera perspektiv. Det ger en helhetssyn, säger Susanne Tellström.

Nyttan visar värdet

En forskare i ekosystemtjänster nöjer sig inte med att ett projekt ger ett starkare ekosystem. Det handlar om att värdera de nyttor som vi människor kan använda och att sätta ett ekonomiskt värde på dem. Susanne Tellström vid avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande på Mittuniversitetet studerar vilka olika värden som genereras av Billstaåprojektet. Hennes forskning har rönt stort intresse internationellt. Ekosystemtjänster är ett högaktuellt forskningsområde i takt med ett ökat fokus på hållbarhet.

Billstaån är ett intressant fall. Ån som rinner mellan Näkten och Storsjön har använts så länge det funnits människor där – kvarnar, sågverk och vattenkraft sedan mer än 150 år tillbaka. En kulturbygd i ett glesbefolkat område.

– Något som gynnas av det här projektet är kultur och turism. Fiskvandringsvägarna kan locka fler turister. Man vill stanna och titta på fisken, säger Susanne Tellström.

Nya miljöer uppstår

Omlöpen som byggs gör att öringen kommer kunna vandra fritt och det uppstår nya mikrohabitat för insekter och flora i dem. I Ävjan, den tidigare vattenkraftsdammen som rivits ut, uppstår ett helt unikt område. En å har idag börjat ringla sig genom det som tidigare varit en dammbotten, mellan hundraåriga stubbar silvergrå som drivved. Spår från tiden innan dammen blev till.

– Jag ville inte åka till Ävjan direkt när dammen tömdes, jag trodde det skulle vara lerigt, onaturligt och förstört. Men tvärtom jag såg ett öppet landskap, mer naturligt än innan och med en å som rann igenom. Det var mer växtlighet än jag trodde kunde uppstå på så kort tid.

Susanne menar att Ävjan kan bli ett intressant område att studera för akademi och forskning. Vad uppstår? Blir det en strandäng eller en skog?

Vattenkraft – en ekosystemtjänst?

Vattenkraften i sig genererar också ett värde, energiproduktionen. Det är en ekosystemtjänst, som Susanne ser det.

– Det finns akademiker som inte håller med mig, eftersom teknik måste tillföras för att vi ska få vattenkraft. För mig liknar det timmer eller spannmål som klassas som ekosystemtjänster, där man brukar räkna på marknadsvärdet och dra av kostnaderna för teknik och för att skörda.

När det gäller vattenkraftfrågan i stort tycker Susanne att det finns goda skäl för att bevara den vattenkraft vi har och göra den ekologiskt hållbar, där det är möjligt.

– Jag tycker att vi ska nyttja den potential som finns, hellre än att bygga nytt eftersom det är att exploatera nya områden.

Susanne Tellström bedömer att projektet är värdefullt utifrån de faktorer hon tittat på: fiske, rekreation, lokal förankring, utbildningsvärden och bättre vattenkraft. Men det är en potential som måste användas för att den ska bli värdefullt på riktigt.

– Jag tror definitivt att man skulle kunna öka besöksvärdet, kanske genom ett promenadstråk? Det tidigare stationshuset vid Lillå kunde användas till galleri eller museum. Själv skulle jag gärna vilja åka på uttersafari här, säger hon och ler.

Projekt Förbifart Billsta

Projektet finansieras via Jämtkrafts miljöfond, EU och Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Förbifart Billsta är en del av EUs LIFE-projekt Triple Lakes som Länsstyrelsen driver, det syftar till att förbättra vattenmiljön i sjöarna Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. Jämtkrafts projekt Förbifart Billsta inleds våren 2016 och avslutas under 2017. Länsstyrelsens övergripande projekt Triple Lakes är femårigt och avslutas 2019.