Varför kostar elen olika från dag till dag och till och med från kvart till kvart? Här reder vi ut vad elbörsen, spotpris och elområden är för något och hur de fungerar.
Till skillnad från många andra varor kan el inte lagras i större skala. Den måste produceras och användas i samma stund. För att det ska fungera öppet och rättvist finns elbörsen Nord Pool – marknadsplatsen där elproducenter och elbolag möts varje dag. Det är här elproducenterna säljer elen som de producerar i till exempel vindkraftverk, kärnkraftverk och vattenkraftverk. Köparna är elbolagen, även kallade elhandlare, som i sin tur säljer elen vidare till dig som konsument i ett elavtal.
Precis som på andra råvarubörser lämnas här bud på hur mycket el som ska säljas och köpas, och till vilket pris. Resultatet blir det så kallade spotpriset, alltså det ”rena” inköpspriset på el för kommande dygn. Eftersom Sverige är indelat i fyra elområden (SE1–SE4) kan priset skilja sig åt beroende på var du bor.
Så sätts priset
Varje förmiddag skickar producenter in bud på hur mycket el de kan leverera och till vilka priser. Samtidigt anger köparna hur mycket el de behöver och vad de är beredda att betala. När alla bud är insamlade räknar elbörsen fram områdespriserna – de faktiska priserna i Sveriges fyra elområden. Precis som med andra råvaror är det alltså marknaden som sätter priset utifrån utbud och efterfrågan. Eftersom produktion och efterfrågan ofta skiljer sig åt mellan olika delar av landet kan priset variera kraftigt. Dessa områdespriser blir grunden för nästa dygns spotpriser, som publiceras strax efter lunch varje dag.
Vad styr egentligen elpriset?
Eftersom det är utbud och efterfrågan som styr priset och det är många faktorer som påverkar detta kan det svänga kraftigt.
Vädret spelar en avgörande roll. När det blåser mycket i vindkraftverken eller när vattenmagasinen är fyllda pressas priset ner. Om det däremot är vindstilla, torrt eller riktigt kallt kan priset snabbt gå upp.
Våra vanor påverkar också. En kall vintermorgon när hela landet vaknar till liv – kaffebryggare sätts på, hus värms upp och fabriker startar, då skjuter efterfrågan i höjden och priset följer med.
Europa gör sig ständigt påmint. Sverige är sammankopplat med den europeiska elmarknaden, vilket betyder att vi även påverkas av utbud och efterfrågan och politiska beslut på den europeiska energimarknaden.
Geografin har sin betydelse. I norra Sverige produceras ofta mer el än vad som används, medan det i söder är tvärtom. Eftersom elnätet har begränsad kapacitet kan inte allt överskott skickas söderut. Det gör att priset ofta blir lägre i norr och högre i söder.
Hur hänger ditt elpris ihop med spotpriset?
I vilken utsträckning det elpris som du betalar följer spotpriset beror på vilken typ av elavtal du har. För att använda en liknelse kan man säga att spotpriset är som styrräntan och ditt elpris är som ditt banklån. Ett traditionellt rörligt elavtal med kvartspris följer spotprisets svängningar fullt ut och kan, om vi ska fortsätta liknelsen, jämföras med ett rörligt lån. I ett elavtal med fast pris betalar du samma pris per kWh under hela bindningstiden – oavsett hur spotpriset utvecklar sig. Precis som i ett banklån med en visst fast ränta under ett visst antal år alltså.
Jämtkrafts Takpris är däremot ett unikt elavtal som följer spotpriset neråt men bara följer med uppåt till en viss nivå – till ett tak. Lite som ett rörligt bolån med räntetak kan man säga, för att avsluta liknelsen.
Elområden – därför finns de och varför de påverkar elpriset
Svenska kraftnät har delat in Sverige i fyra elområden för att tydligt visa var elnätet behöver förstärkas och var mer el behöver produceras.
I norra Sverige (SE1 och SE2) produceras mycket el, medan den största förbrukningen finns i södra delen av landet (SE3 och SE4). Elen måste alltså transporteras långa sträckor genom stamnätet. När överföringskapaciteten inte räcker till uppstår så kallade flaskhalsar – och då får varje elområde sitt eget pris, baserat på hur mycket el som finns och hur stor efterfrågan är där.
Syftet med indelningen är att visa var investeringar behövs:
- Mer produktion där elen används mest.
- Starkare nät där det blir trångt.
I dag leder det ofta till högre elpriser i södra Sverige (särskilt i SE4), där det råder underskott på elproduktion. Men på sikt gör systemet hela elnätet starkare och mer pålitligt.
När elnätet byggs ut och flaskhalsarna minskar blir priserna mer lika mellan områdena – och vi får ett robustare elsystem i hela landet.