Blixtar och dunder

Visst kan det vara lite mysigt när det i slutet av en varm sommardag drar ihop sig till en riktig urladdning? Himlen mörknar och mullret hörs på avstånd. Och sen brakar den loss – åskan.

blixt_815x458.jpg

Hur går det till?

Under varma dagar värms jordytan av solen och Cumulonimbusmoln, eller bymoln, bildas. Molnen växer snabbt, tack vare starka uppvindar, och elektriska laddningar skapas. De negativa laddningarna lägger sig i molnets nedre del, medan de positiva finns i toppen av molnet. Ju större molnet blir desto mer separeras laddningarna från varandra. När skillnaden mellan markens laddning och molnets blir tillräckligt stor sker en urladdning. Urladdningar sker också inom moln och mellan moln.

Blixten består av luft som är så kraftigt uppvärmd att den blir självlysande. Den extrema värmen (30–50 000 grader) bildas på bråkdelen av en sekund, vilket i sin tur gör att luften sätts i rörelse och ett mullrande ljud hörs.

Att fånga blixten

Det kraftiga ljusskenet och vetskapen om den enorma kraft som finns i blixten (200 000 ampere och flera hundra miljoner volt) har fascinerat, och även skrämt, människor i alla tider. Ständig forskning pågår kring hur vi skulle kunna nyttja och utvinna energi ur blixten. Är det överhuvudtaget möjligt?

Vid blixtnedslag överförs upp till tio gigajoule mellan himmel och jord. Det är tillräckligt med energi för att hålla tio 60-wattslampor tända i ett halvår. Tyvärr förgås nästan all energi i den kraftiga värmeutvecklingen i blixtkanalen och minimalt med energi når jordytan. Det skulle alltså kosta mer energi än vad det ger att försöka fånga blixten – men forskarna ger inte upp. Problemet är dock att bygga elektrisk utrustning som kan lösa ekvationen, men inte skadas av blixtnedslag.

Sårbart samhälle

Varje år slår cirka 100 000 blixtar ner i Sverige. Dagens högteknologiska samhälle är förstås extra känsligt för alla de risker det innebär. Ett åsknedslag kan orsaka stor skada även på distans. Digitaliseringen innebär många olika datastyrda system och elektrisk apparatur som inte mår bra av krafterna från blixten. Så hur kan vi skydda oss?

Blixten söker den kortaste vägen mellan moln och mark vilket innebär att uppstickande föremål som flaggstänger, master eller höga byggnader fungerar som åskledare. Därför är det förstås viktigt att vara extra försiktig när man är den högsta punkten på exempelvis ett fält eller till havs. Bäst är att stanna inne i huset eller i bilen. Vi kan ändå känna oss ganska trygga då blixten relativt sällan träffar människor och orsakar svåra skador. Klassiska tips för elapparatur och dator är förstås att dra ur sladdar till känslig utrustning. Och självklart är även en hederlig åskledare en god investering.