Varning för bedrägeriförsök

Vi har kunder som blir kontaktade av oseriösa försäljare som uppger att de samarbetar med Jämtkraft. I det här fallet är det företagskunder som erbjuds en kostnadsfri tjänst för miljöcertifiering eller klimatkompensation samt planering av träd i Afrika.

Det stämmer inte, vi samarbetar aldrig med externa försäljare.

Mer om bedrägeriförsök

Tornet som lagrar värme, hur gick det sen?

Deras pilotprojekt bevisar att det faktiskt går att lagra sommarvärme och använda den på vintern. Nu laddar Kenneth och Katarina i Salsån för nästa steg: att kommuner ska få upp ögonen för den unika tekniken och använda den i anslutning till fjärrvärmeverk.

Ett unikt pilotprojekt

Vi har tidigare berättat om Kenneth och Katarina Nordin i jämtländska Salsån utanför byn Hackås. På deras gårdsplan står 168 solcellspaneler som producerar 70 000–90 000 kilowattimmar per år. Eftersom hushållet bara behöver 25 000 kilowattimmar finns det gott om energi över till det unika pilotprojektet som också står på tomten: en silo med 56 ton makadam som värms upp till 500 grader av elen från solcellerna.

– På så sätt kan vi lagra sommarens energi och använda värmen på vintern, när elpriset är som högst, säger Kenneth när Jämtkraft möter paret på gården.

Ska komma alla till nytta

Silon är emellertid inte uppförd för parets egen skull. I förlängningen är tanken att den ska komma alla till nytta. Nästa steg är nämligen att söka fondpengar och starta upp ytterligare pilotprojekt, men i större skala. Målet är att få framför allt kommuner att nappa på idén och installera värmelagringen i anslutning till fjärrvärmeverk.

– Systemet stabiliserar elnätet. Här kan man i förväg bestämma hur mycket energi som ska konsumeras. Det innebär att man inte skulle behöva bygga kärnkraftverk. Billigare blir det också. Kostnaden blir mellan 8 och 50 öre per kilowattimme. Och ju större man bygger desto mer ekonomi får man. Dessutom får man ett jämnare pris, säger Kenneth.

Gräva där man står

Silon på gården är den tredje prototypen. Likströmmen från solcellerna värmer upp en så kallad kanthaltråd som blir glödande het och i sin tur värmer upp makadamen. Det måste dock inte vara just makadam. De har testat sig fram med olika typer av lagringsmedel och insett ett praktiskt faktum: det går i regel att använda materialet som finns i marken där anläggningen ska uppföras.

– Man kan gräva där man står, gärna så djupt det går innan man når vatten. I stället för makadam har vi testat att lagra värmen i sand och grävt upp material från jordlagren i skogen. Det fungerar utmärkt. Sand har fördelen att den går att pumpas upp. Och den som inte får upp tillräckligt bra lagringsmaterial kan bara öka volymen och bygga större, säger Kenneth.

När det kommer till isoleringsmaterial kring lagringen har de landat i två fördelaktiga alternativ. Det ena är ett så kallat foam-glas som består av oräkneliga glasceller. Det andra är perlit, en vulkanisk bergart som innehåller mikroskopiska luftbubblor.

– Anläggningarna innehåller inget som är farligt, säger Kenneth.

Med inspiration från vikingagravar

Om deras idé tas i praktiken handlar det inte om att uppföra stora torn, som på Nordins gård, utan om att bygga in värmelagren i backen.

– Om man tänker sig hur en vikingagrav ser ut. Man bygger in lagret i en kulle bara, säger Kenneth och pekar uppåt höjden ovanför huset.

Det enda som hindrar prototyperna från att lanseras på bred front är, som så ofta, pengar. 100 miljoner närmare bestämt.

– Vi har prototyper som vi vet fungerar. Nu behöver vi bara mer teknik och kunnigt folk. Jag är inte ett ett dugg orolig. Jag vet att projektet är tillräckligt bra. Det enda problemet är att jag inte har riktigt samma ork i kroppen som förr, säger Kenneth och skrattar.

Han och Katarina är inte ensamma om sin stora tilltro till projektet.

– Det har varit folk från regionen och staten på besök. De var väldigt imponerade och tycker att det är en lysande idé. Nu hoppas vi på draghjälp från Jämtkraft och andra. Även de kommer att vinna på en sån här satsning.

Berättar för alla intresserade

Till våren drar de i gång med införsäljningen. Då vill Kenneth visa resultat och siffror i stället för att sälja in projektet med tjusiga ord.

– Kommuner ska egentligen inte ta risker. De jobbar ju för oss i samhället. Pilotprojekten är till för att kommunerna inte ska drabbas av bakslag. Överhuvudtaget är vi väldigt öppna med projektet och berättar för alla som är intresserade. I förlängningen kan hela Europa gynnas av ett sånt här system, säger Kenneth.