Vita jular – var det verkligen mer snö och bättre förr?

Var jularna verkligen vitare förr eller är det bara som vi vill minnas det? SMHI:s statistik avslöjar svaret.

Minnet av de vita jularna från barndomen kan svika oss

Visst kan det vara lätt att tänka tillbaka på barndomens jular och minnas de enorma snögrottorna, de handkramade snöbollarna till lyktan och de stora, stora snögubbarna? Och samtidigt tycka att vintrarna de senaste åren bara har varit milda och gröna? Det beror såklart på var i Sverige vi bor, men väderstatistik från SMHI bekräftar just det här – att vi kanske lurar oss själva lite grann.

Snötäckta juldagsmornar

Sett till alla juldagsmorgnar mellan år 1900 och 2015 så har till exempel marken i Östersund varit täckt av ett minst en centimeter tjockt snölager 109 gånger. 55 av dem inträffade före 1957, och 54 av dem efter.

I Falun är läget oförändrat, där har siffran på snötäckta juldagsmornar varit 43 ända sedan 1900-talet. Stockholm har haft 31 vita juldagsmorgnar under första perioden och 25 under periodens andra hälft. Lund har genom åren inte kunnat skryta med så många snöskimrande juldagsmorgnar men under perioden 1900 till 2015 har man under 18 år kunnat vakna upp till ett vitt täcke, 10 gånger innan 1957 och 8 efter. 

2010 - vitaste julen

Så nej, det var inte så värst vitare förr. Och den vitaste julen av dem alla var julen 2010, då SMHI uppmätte ett snödjup på mer än en decimeter vid alla mätstationer.

Vad framtiden bär i sitt sköte, med stigande temperaturer, det siar vi om en annan gång.