Vädret – ett ämne som engagerar

För varmt, för kallt, för blött, för torrt. Få saker engagerar oss svenskar i vardagen så som vädret. Vad är det egentligen som gör väderprat så populärt?

vaderprat_815x458

I det gamla bondesamhället var vädret viktigt på ett helt annat sätt, för skörden och för befolkningen. I dag är det är inte lika avgörande. Ändå är det ständigt närvarande – och vi svenskar älskar att kallprata om väder!

Charlotte Lundgren

– Att vädret är ett ämne som engagerar beror på att vi bor i ett land där det är väldigt varierande. Vi har flera olika årstider och vädret skiftar även inom ramen för årstiderna. Det kan växla snabbt och kraftigt, från timme till timme och från plats till plats, säger Charlotte Lundgren, samtalsforskare och lektor vid Linköpings universitet.

Vädret påverkar vår vardag i hög grad – hur vi planerar, vilka beslut vi fattar och ibland även hur vi mår. Ska vi boka en solresa eller blir semestervädret bättre snart? Blir det regn i natt, måste vi ta in utedynorna? Går tåget som det ska efter snöstormen? Vad ska jag ha på mig, blir det 5 eller 15 grader?

Som att ”plocka loppor”

Kallprat om väder fyller också en social funktion – öppnar upp, binder samman och slätar över. Charlotte Lundgren menar att det handlar om att visa att vi är normala, trevliga människor.

– Vi visar för andra människor att vi är i samma situation, att vi hör ihop som ett socialt kitt. Människor är sociala djur och beroende av varandra, det handlar ju inte bara om fortplantning och ren överlevnad utan också om att vi ska mår bra. Hade vi varit apor, hade vi plockat loppor på varandra. Men det är förstås inte socialt accepterat, säger hon.

Att prata om väder kan också vara ett sätt att få andra att slappna av, till exempel i början av ett viktigt möte eller en anställningsintervju. Kallprat om väder är ett sätt att bryta isen, en förlängd hälsning – ett riskfritt och okontroversiellt ämne som fungerar i alla sammanhang.

Vad kan man annars kallprata om då, om inte vädret?

– Ett ämne som skulle kunna fylla samma funktion är trafiken. Liksom vädret är det en ”yttre kraft” som alla kan förväntas beröras eller ha erfarenhet av, men som inte är någon särskild persons fel, avslutar Charlotte Lundgren.

Den första väderprognosen

1873 bildades ”Statens Meteorologiska Centralanstalt” som sedermera blev SMHI. Den första väderprognosen utfärdades klockan 8 den 1 januari 1881 och löd: ”Fortfarande västliga vindar med klar himmel i södra och mellersta Skandinavien”. Dessvärre blev det nästa dag helmulet i hela Skandinavien...
Källa: Allt om vetenskap