Utsläpp till luft

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen.

Nedan finns en sammanställning över utsläppen, uppdelat på tre delar:

  • Scope 1: Direkta utsläpp från egenägda källor
  • Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt el och värme
  • Scope 3: Övriga indirekta utsläpp, bland annat från leverantörer och tjänsteresor

Jämtkrafts direkta klimatpåverkan (scope 1) omfattar utsläpp som sker från egna anläggningar och fordon. Indirekt klimatpåverkan (scope 2) är den påverkan Jämtkraft orsakar från inköpt el och värme, liksom utsläpp som skett i anläggningar där Jämtkraft köpt el och värme. Scope 3 är utsläpp från källor som Jämtkraft inte äger men är beroende av. De ingår också i indirekt klimatpåverkan. Det kan gälla leverantörernas godstransporter till och från våra anläggningar och egna tjänsteresor med bil och flyg.

Varifrån kommer Jämtkrafts utsläpp av koldioxid?

Av stapeldiagrammet nedan framgår Jämtkrafts klimatpåverkan de senaste två åren jämfört med basåret 2011.

Koldioxidutsläpp

 
2016 29 930 ton
2015 33 170 ton
2011 41 961 ton

 Koldioxidutsläpp

  2016 2015

2011

Biogen CO2 biogas, ton 193 95

972

Biogen CO2 träbränsle, ton

276 489

267 311

293 141

kg CO2e/MWh (Scope 1/total energiproduktion)

15,1

15,2

17,6

kg CO2e/MWh (Scope 1/fossil värmeproduktion)

667,9

637,3

719,5

kg CO2e/MWh (Scope 1/levererat till slutkund

24,9

26,8

30,8

kg CO2e/MWh (Scope 2/levererat till slutkund

0,1

0,1

0,9

kg CO2e/MWh (Scope 1-3/total energiproduktion

16,5

16,5

22,1

Merparten av koldioxidutsläppen kommer från användningen av torv vid fjärrvärmeverket i Lugnvik. Under 2016 har Jämtkraft minskat torvanvändningen med 17 procent som ersatts av biobränsle. Sedan 2011 har Jämtkrafts totala CO2-utsläpp minskat med 29 procent.

Emissionsfaktorer

Fossilfri värme till 2020

Jämtkraft Värme har satt upp målet att vara fossilfria år 2020. Det betyder att den 0,9 procentiga andelen olja som behövs vid uppstart av pannorna och kallt väder byts till miljöoljor. En ny fastbränslepanna installeras i Åre, bränslet till biobränsletransporterna byts ut till klimatanpassade alternativ och från och med 2026 är torven utfasad. 

Ozonnedbrytande ämnen

Jämtkrafts utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från Jämtkrafts verksamheter begränsas till svavelhexaflourid, SF6, som används i elkopplare och i kylutrustningar. CFC, HCFC, haloner, metylbromider etc. som omnämns i Montrealprotokollet  används inte i Jämtkrafts anläggningar.

Både under 2015 och 2016 fanns sammanlagt 512 kg svavelhexaflourid vid Jämtkrafts anläggningar och under året påfylldes 2,6 kg, vilket motsvarade utläckt gas. Under 2015 påfylldes 1,7 kg, motsvarande utläckt gas. Från och med 2012 används svavelhexaflourid inte längre i nyinstallerade elkopplare och kylutrustningar vid spänningsnivåer under 45 kV.

Transporter

Produkterna el och värme transporteras via Jämtkrafts elnät och fjärrvärmenät. För värmeproduktion vid företagets 12 fjärrvärmeverk behövs omfattande transporter av råvara (biomassa, torv och olja).

Sammanlagt rör det sig om: 1 000 000 m3 biomassa, 65 000 m3 torv och 670 m3 olja. Motsvarande volymer under 2015 var 931 000 m3 biomassa, 78 000 m3 torv och 618 m3 olja. Koldioxidutsläpp från transporter redovisas i redovisningssystemet Svante.

Nyckeltal 2016

Nyckeltal miljö

Energianvändning

Energianvändning

Jämtkraft använder till största delen el och värme vid drift av vattenkraft-, vindkraft- och fjärrvärmeverk. 2016 var den interna energianvändningen vid fjärrvärmeverken till 94 procent förnybar.

Energiintensitet

Med insatt energi räknas egen el och värme vid kontor och produktionsanläggningar, bränsletransporter, tjänstebilar, samt energiinnehåll i biomassa, torv, olja och övrigt. För varje kilowattimme som sätts in för produktion, fick Jämtkraft ut 1,9 kilowattimmar 2016. Det kan jämföras med 2,2 kilowattimmar 2015.

Vatten

Jämtkraft använder vatten från Storsjön för kylning i kraftvärmeverket Lugnvik. Vattnet leds åter till sjön efter användning. Vattenmängden 2016 var cirka 228 000 m3. Kondensatvatten från rökgaskondenseringen leds till Storsjön och Åresjön. Jämtkraft har kondenseringsanläggningar för rökgas i Lugnvik, Minnesgärdet, Röjsmon och Sösia. Kondensatmängden 2016 var cirka 191 000 m3. De metallutsläpp som sker via kondensatvattnet från Lugnvik till Storsjön klarar gällande tillstånd.

Användning av kyl- och kondensatvatten

  2016 2015 2014
Kylvatten (m3) 228 000 221 000 278 000
Kondensatvatten (m3) 191 000 190 000 159 000
Kondensatvattenmängd mäts via energimätare, därefter används faktorn 1,1 m3/MWh.
Kylvattenmängd mäts via flödesmätare.

Jämtkraft använder också stora mängder vatten för att producera el, det vatten som rinner genom de 16 aktiva vattenkraftverken. Jämtkraft har inte någon uppskattning av dessa vattenvolymer, utan bara av de kvantiteter el som produceras: 2016 850 GWh, 1063 GWh 2015 och 840 GWh 2014. Vattenanvändningen på kontoren är försumbar i förhållande till kylvatten och kondensatvatten kopplat till produktionen, så det redovisas inte.