Minska CO₂-utsläpp

Mål: Öka produktionen av förnybar el med 1 TWh från 2009 till 2020.
Resultat:  Tillförd elproduktionskapacitet 2009–2016 1 TWh. 

Mål: Fossilfri värme 2026.
Fr o m 2020 ingen fossil olja vid förbränning
Fr o m 2022 inga fossila transporter
Fr o m 2026 ingen torveldning

Mål 2017: Mål 3336 ton CO₂e fr olja och transporter
Resultat:  Utfall 3653 ton CO₂e. Detaljerad plan finns och vi bedömer att vi kommer att kunna uppnå målen framöver trots att årets delmål inte uppfyllts eftersom kvarvarande fossil olja använts först.

Mål: Öka antalet elhandelskunder med förnybar el med 30 stycken.
Resultat:  Ökat antalet kunder med 184 st. 

Mål: Minska CO₂-utsläpp med minst 5 procent från Elnäts arbetsfordon jämfört med 2016.
Resultat:  7 % ökning av CO₂-utsläpp. Delvis p.g.a. försenad implementering av planeringsverktyg och ökade investeringsprojekt. 

Säker kemikaliehantering

Mål: Fortsatt byte till miljöoljor i kraftstationer. 
Resultat:  Planerat byte ej gjort p.g.a. tekniska problem. Avvaktar utredning innan eventuell fortsättning. 

Mål: Säkerställa tömning av regn- och smältvatten i oljeuppsamlingskärl under transformatorer 2016-2020. 2017: Åtgärda 12 st.
Resultat:  Alla planer åtgärdade. 

Effektiv el- och värmeanvändning

Mål: Minska elanvändningen med 2 procent årligen vid våra kontor från 2016 till 2018.
Resultat:  +5,6 % p.g.a. kallt år och ökad elvärmeanvändning i tillfälliga baracker vid ombyggnation. 

Mål: Minska värmeanvändningen med 2 procent årligen vid våra kontor från 2016 till 2018.
Resultat:  -2,2 %. 

Bättre naturresurshushållning

Mål: Elektronisk faktura till minst 50 procent av kunderna.
Resultat:  42 % har elektronisk faktura. 

Mål: Minska utskrifter med 20 procent.
Resultat:  5 % minskade utskrifter. 

All verksamhet har en miljöpåverkan i större eller mindre grad. Jämtkrafts verksamhet delas in i fyra områden där den största miljöpåverkan finns: vattenkraft elproduktion, vindkraft elproduktion, värme och elnät. Vi bedömer påverkan, risker och möjligheter utifrån de olika områdena.

Genom att genomföra riskanalyser, både inom befintlig verksamhet och i nya projekt, belyses påverkan och konsekvenser. Analysen och kunskapen används för att förhindra eller minska risker att problem uppstår och att eventuella åtgärder kan sättas in i förebyggande syfte. 

Risker och möjligheter

Förnybar energi är vår kärnverksamhet. Vi jobbar hela tiden för att trimma våra befintliga el- och värmeproduktionsanläggningar, att öka produktionen och minska miljöpåverkan.  Klimatförändringen är en av planetens största utmaningar och vi gör vårt bästa för att bidra i kampen mot den. Vi har mellan 2009 och 2017 investerat i ca 1 TWh förnybar elproduktion och vi strävar efter fortsatta investeringar. Vi bedömer att efterfrågan på förnybar el kommer att öka i takt med att fossil el ska fasas ut. Vi har påbörjat byggnation för anslutning av en vindkraftanläggning i Åskälen med en kapacitet på 300 MW.

Ibland finns det motstående intressen när det gäller utövandet av vår verksamhet. Ett exempel är renoveringen av en av Jämtkrafts anläggningar för förnybar energi, Långforsens vattenkraftstation, vilken varit omstridd av intresseorganisationer för sportfisket. Det är vår övertygelse att varje tillskott av förnybar el är viktig, att de negativa konsekvenserna med att renovera en befintlig anläggning är mindre än om ett helt nytt kraftverk skulle byggas och att vi har goda förutsättningar att bygga faunapassage i samband med renoveringen. Efter att ärendet prövats i flera domstolsinstanser gav Högsta domstolen under 2017 Jämtkraft rätt att renovera kraftstationen och anlägga faunapassager. På Jämtkrafts bolagsstämma beslutade ägarna genom ett ägardirektiv att ge Jämtkraft följande uppdrag: ”Jämtkraft ska grundligt, och med en positiv grundsyn, utvärdera hur en överlåtelse av Långforsen till lokala intressen med intresse att återställa forsen kan genomföras. En renovering av det befintliga kraftverket eller nybyggnation av kraftverk i Långfors får inte inledas parallellt med detta, utan förutsätter nytt ägardirektiv”. Utredningen är gjord och i avvaktan på beslut ligger elproduktionsverksamheten nere i anläggningen.

Ett sätt att bidra på ett positivt sätt är förstås att öka användningen av den förnybara elen. Som exempel på det har vi under året samverkat med bland andra Östersunds kommun, Nettbuss och Scania för att möjliggöra den nya eldrivna busslinjen mellan Torvalla och Brittsbo som invigs i mars 2018.

Fossilfri värme till 2020

Jämtkraft Värme har satt upp målet att vara fossilfria år 2026. Det betyder att den olja som behövs vid uppstart av pannorna och kallt väder byts till fossilfria oljor. En ny fastbränslepanna installeras i Åre, bränslet till biobränsletransporterna byts ut till klimatanpassade alternativ och från och med 2026 är torven utfasad.

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. Nedan finns en sammanställning över utsläppen, uppdelat på tre delar:

• Scope 1: Direkta utsläpp från egenägda källor
• Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt el och värme
• Scope 3: Övriga indirekta utsläpp, bland annat från leverantörer och tjänsteresor

Merparten av koldioxidutsläppen kommer från användningen av torv vid fjärrvärmeverket i Lugnvik. Sedan 2011 har Jämtkrafts totala CO2-utsläpp minskat med 26 procent.

Av stapeldiagrammet nedan framgår Jämtkrafts klimatpåverkan de senaste två åren jämfört med basåret 2011.

Produkterna el och värme transporteras via Jämtkrafts elnät och fjärrvärmenät.

Bränsle bestående av biomassa, torv och olja transporteras till våra tolv fjärrvärmeverk. Sammanlagt rör det sig om: 1 030 000 m³ biomassa, 71 000 m³ torv och 740 m³ olja. Koldioxidutsläpp från transporter redovisas i redovisningssystemet Svante.

Våra fossilbaserade transporter har bidragit till klimatförändringarna och vi har numera prioriterat upp målet Fossilfri energi till att bli ett av våra affärsmål 2018. Som en del i det målet har vi lagt upp en plan för utfasning av fossila bränslen genom successiv övergång till eldrivna fordon och förnybara bränslen med målet om fossilfria transporter 2025. Under 2017 blev vi också blivit medlemmar i organisationen Fossilfritt Sverige.

Ozonnedbrytande ämnen

Jämtkrafts utsläpp av ozonnedbrytande ämnen består av svavelhexafluorid, SF6, som används i verksamheten i elkopplare och i kylutrustningar. CFC, HCFC, haloner, metylbromider etc. som omnämns i Montrealprotokollet används inte i Jämtkrafts anläggningar.

2017 fanns det sammanlagt 511 kg svavelhexafluorid installerat vid Jämtkrafts anläggningar att jämföra med 512 kg 2016. Skillnaden utgörs av kvalitetssäkrade uppgifter. Under året påfylldes 2,3 kg, vilket motsvarade utläckt gas. Under 2016 påfylldes 2,6 kg. Från och med 2012 används svavelhexafluorid inte längre i nyinstallerade elkopplare och kylutrustningar vid spänningsnivåer under 45 kV.

Förlusten av biologisk mångfald är en av planetens stora utmaningar. Utarmning av naturkapitalet leder till att viktiga ekosystemtjänster såsom ren luft, vattentillgång och råvaror uteblir. Att värna om biologisk mångfald i anslutning till Jämtkrafts verksamhet är därför en viktig del av Jämtkrafts hållbarhetsarbete. Det gäller samtliga verksamheter som har en miljöpåverkan – vattendrag med vattenkraftverk, områden med vindkraftparker, skogar som levererar biomassa och marker vid elnäts-, värmearbeten. Jämtkraft har verksamhet i och intill skyddade områden. Jämtkraft prioriterar byte av mineraloljor till oljor med hög andel förnybarhet för anläggningar i dessa skyddade områden för att minska miljöpåverkan vid oförutsedda händelser.

Jämtkrafts Miljöfond är ett viktigt verktyg vi har för att göra ökade insatser för biologisk mångfald. Pengar avsätts regelbundet till fonden. I fondens styrelse sitter oberoende sakkunniga på miljöområdet såsom Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Mittuniversitetet och Jämtkraft. Miljöfonden utreder och föreslår insatser som har förutsättningar att kunna ge störst positiv effekt och den har t ex bidragit till att Förbifart Billsta har kunnat genomföras. 

Energianvändning

Den största delen av vår energianvändning sker vid el- och värmeproduktion, det vill säga driften av våra vatten- och vindkraftverk och fjärrvärme- och kraftvärmeverk. All elproduktion är förnybar, däremot används en liten andel fossilt bränsle i form av mineralolja och torv i fjärrvärmeverk. 2017 var den interna energianvändningen vid fjärrvärmeverken till 94 procent förnybar. Se nyckeltal.

Energiintensitet

Med insatt energi räknas egen el och värme vid kontor och produktionsanläggningar, bränsletransporter, tjänstebilar, samt energiinnehåll i biomassa, torv, olja och övrigt. För varje kilowattimme som sätts in för produktion, fick Jämtkraft ut 2,0 kilowattimmar 2017. Det kan jämföras med 1,9 kilowattimmar 2016.

Utsläppen mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO₂e) och omfattar koldioxid, metan, lustgas och svavelhexafluorid (SF₆.). Jämtkraft använder det webbaserade klimatprogrammet Svante för att beräkna utsläppen av växthusgaser. 2011 används som basår, då det var första gången som koldioxidutsläpp redovisades. Redovisningen sker enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG-protokollet.

Niklas Carlsson, vd för alpina världsmästerskapen i Åre 2019 har jobbat med skidåkning hela livet som skidåkare, landslagstränare, förbundsdirektör och nu inom VM-organisationen. Han sitter också i Internationella skidförbundets kommitté. Och idag är han aktiv med sina två barn inom skidåkningen.

– När man reser och ser glaciärer i Mellaneuropa smälta så förstår man att hållbarhet är en viktig strävan för oss alla, säger han.  

Hållbara mål – för skidåkningen

Åre 2019 sätter målen högt inför världsmästerskapen. Niklas Carlsson hoppas på arrangemang som kan skapa upplevelser som berör människor.

– Att få stå här i med- och motgång, helst med en blå himmel kan vara fantastiskt. Jag hoppas vi kan skapa mästerskap som berör, säger han.

Målen är också ambitiösa när det gäller hållbarhet. Tillsammans med skidskytte-VM i Östersund har Åre 2019 gått in i en överenskommelse med Länsstyrelsen, Jämtland Härjedalen Turism, Åre och Östersunds kommuner om fossilfria mästerskap. För regionen blir det ett viktigt steg på vägen mot att bli fossilfria 2030.

– Vi gör ett avtryck helt klart. Nu gör vi investeringar för att minska avtrycken, säger Niklas Carlsson.

Fossilfritt mål

VM-organisationen går nu igenom alla aktiviteter och försöker minimera miljöavtrycken.

– Vårt mål om fossilfritt är ett högt ställt mål. Det kommer att ställa oss inför val. Vi måste också påverka andra än oss själva - allt från transportörer till privatpersoner. Resan hit är en viktig del. Kan vi påverka folk att åka kollektivt?

Hållbarhetsarbetet handlar också om att jobba med riktlinjer till sponsorer, minimera engångsartiklar, använda komposterbara material och vilken mat som ska serveras i eventtälten.

Minskar fossila fotavtryck med fjärrvärme

– En viktig del som hjälper oss att minska våra fossila utsläpp är värmen till våra tält. 2007 använde vi dieselvärmare. Det var dålig energieffektivitet. Till 2019 blir det fjärrvärme, säger Niklas Carlsson.

2007 upptog tälten en yta på närmare 6 000 kvadratmeter. Till 2019 minskas tältytan och fler tält placeras i målområdet, där det finns värmeväxlare.  Men det blir inte möjligt med fjärrvärme överallt.

– Vi behöver extra dieselvärmare även 2019, men vi jobbar för fossilfri diesel, typ HVO. För de stora tältinstallationena är vår avsikt att koppla ihop dem med fjärrvärmen.

Världsmästerskapen innebär också en väldigt stor elåtgång. Arrangemangen kräver avbrottsfri kraft och för att säkerställa det krävs back-up både i form av batterier och reservkraftverk. Även här kan dieselgeneratorer krävas.

– Vi måste jobba för en fossilfri lösning, förnybar el, säger Niklas Carlsson.

Han poängterar att hållbarheten är viktig för Åre som skidort och för alla.

– Hållbarhet stiger på agendan varje dag. Vi har ett ansvar för framtiden. Det bästa är när gästerna ställer krav, på mat, snöproduktion - allt. Vi måste hjälpas åt allihop. Dagens barn har en helt annan medvetenhet. De är som hållbarhetspoliser som visar oss hur viktigt det är att göra andra val i vår vardag, avslutar Niklas.