Miljö

Inledning

Jämtkraft producerar förnybar el från sol-, vind- och vattenkraft samt restprodukter från skog och från trä- och skogsindustri. Vi arbetar för att el och värme produceras på ett hållbart sätt samt att fjärrvärme- och elnät byggs och underhålls med största möjliga miljöhänsyn.

Läs mer Dölj innehåll

Förnybar energi

Koncernens förnybara elproduktion baseras på sol-, vind- och vattenkraft samt elproduktion vid vårt kraftvärmeverk. Vi har sedan 2010 fördubblat vår förnybara elproduktion från 1 till 2 TWh.

Vi ska aktivt verka för att öka företagets förnybara elproduktion, för att kunna bidra till Sveriges mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 samt ett netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045.

2019 producerade Jämtkrafts helägda bolag 1 203 (1139) GWh 100 procent förnybar el.
2019 producerade Jämtkrafts andelar i delägda bolag cirka 1000 GWh.

Energikälla Helägda bolag (GWh)
Vattenkraft 920 (863)
Vindkraft 92 (87)
Kraftvärme-el 191 (189)
Totalt: 1203 (1139) 

Under året byggdes Jämtkrafts första solcellspark med förväntad årsproduktion 3 GWh , vilket motsvarar hushållsel till närmare 600 villor eller 1000 lägenheter. Solcellsparken togs i drift i december och därför ingår den inte i statistiken ovan, då den är försumbar i förhållande till övriga energislag. Parken ägs tillsammans med Östersundshem och andelsägande privatpersoner. Detta var ett sätt för privatpersoner som inte har möjlighet att installera egna solceller att ändå ta del av el från förnybar solenergi. Under året har Jämtkraft förvärvat ett befintligt vattenkraftverk, Ljungå kraftverk, som ligger i Bräcke kommun som årligen bidrar med cirka 5 GWh, vilket motsvarar hushållsel till närmare 1 000 villor. Kraftverket har modernt miljötillstånd enligt Miljöbalken. Det finns ett omlöp förbi kraftstationen, liknande det som byggdes och invigdes 2017 i Billstaån. Jämtkraft förvärvade vindkraftsprojektet Hocksjön under året, med villkoret att få förlängt drifttagningsdatum. Det nekades i dom under sommaren och det har i sin tur överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Dom förväntas under 2020. Den förväntade produktionen i Hocksjön uppskattas till cirka 600 GWh per år.

Elnät

För Jämtkraft Elnät pågår ett intensivt arbete med att ansluta vindkraft både inom och utom vårt koncessionsområde. Under året har Jämtkraft anslutit en vindkraftspark i Rätanklustret, 236 MW. Ytterligare en vindkraftspark har anslutits mot Midskogs stamnätspunkt, Åskälen 288 MW. En annan viktig aspekt i koncernens hållbarhetsarbete är att det finns ett driftsäkert elnät i regionen så att människor och företag kan leva och verka i vår region. Koncernens distributionsnät för el har vädersäkrats och har idag en mycket hög leveranssäkerhet på 99,99 procent, enligt Energiföretagens nationella sammanställning över driftstörnings- och avbrottsstatistik för de svenska elnäten. 
Avbrottsstatistik enligt Energiföretagen EIFS:
SAIDI (summa kundavbrottstid): 48 minuter
SAIFI (summa kundavbrott /summa anslutna kunder): 1,4 stycken

2019 investerades 194 miljoner kronor för större kundanslutningar och 54 miljoner kronor reinvesterades i vädersäkring och driftförbättrande åtgärder. 

Värme

Produktion av värme och el i fjärrvärmeverken sker i huvudsak med lokala bränslen såsom trädbränsle, torv samt i viss mån spillvärme. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen. I takt med att orterna växer bygger Jämtkraft ut fjärrvärmenätet. Ett nytt biobränsleeldat fjärrvärmeverk byggdes i Åre under 2018 och under 2019 har nya biobränsleanläggningar uppförts i Mörsil och Hallen, Åre kommun. Dessa investeringar har bidragit till minskad klimatpåverkan.

Jämtkrafts värmeproduktion i fjärrvärmeverken i Östersund och Åre är till 96 procent förnybar (resterande 4 procent utgörs av fossil olja och torv). Målet är att till år 2022 ha 100 procent förnybar produktion, det vill säga produktion utan fossil olja och torv.

Miljövärden fjärrvärme 2019
I tabellen nedan redovisas nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden som beräknas enligt Värmemarknadskommittén (VMK) överenskommen metod. I överenskommelsen finns schablonvärden för emissionsfaktorer för de bränslen som används av fjärrvärmeföretagen. Dessa schablonvärden är baserade på data från bland annat Naturvårdsverket.

Nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden      
Förbränning, g CO2e/kWh       
  2019 2018 2017
Östersund 16,4 28,8 22,9
Krokom 6,6 9,6 12,7
Åre 6,4 6,3 19,6
       
Transport och produktion, g CO2e/kWh      
  2019 2018 2017
Östersund 5,9 6,7 6,4
Krokom 12,4 12,0 13,5

Åre

11,1 10,0 11,0
       

Totalt, g CO2e/kWh

     
  2019 2018 2017
Östersund 22,3 35,5 29,3
Krokom 19,0 22,0 26,1
Åre 17,5 16,2

30,6

Energianvändning inom organisationen, redovisas enligt GHG-protokollet (GRI 302-1)      
Materialslag, A 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Biomassa, förnybart 839 837 829 424 823 795
Torv 35 287 57 314 49 996
Olja, icke förnybart 2 519 11 672 7 395
Olja, förnybar 2 629 8 115 2 241
Övrigt förnybart B 2 966 6 608 5 584
Totalt (avrundat) 883 200 913 100 889 000
       
Egenägda tjänstebilar, C 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Diesel, fossil 829 774 1 202
Biodiesel, 20-30% fossilfri 0 828 220
Biodiesel, 100% fossilfri 679 90 0
Bensin, fossil 179 119 147
Totalt (avrundat) 1 700 1 800 1 600
       
Elenergianvändning, D, E, F 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Totalt (avrundat) 97 900 107 800 98 000
       
Fjärrvärmeanvändning, D 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Totalt (avrundat) 1 700 2 300 2 700
       
TOTAL (avrundat)  985 GWh 1 025 GWh 991 GWh

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. Indata är ursprungligen vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle.
B Rötgas, spillvärme och elpannor
C Underlaget baseras på bränslefakturor med omräkning till diesel: 9770 kWh/m3, bensin: 8940 kWh/m3Källa SPBI Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Biodiesel: 9690 kWh/m3, Circle K. HVO: 9680kWh/m3, Gröna Bilister.
D Underlaget utgörs av fakturor.
E Underlag utgörs mestadels av uppmätta värden.
Underlagt utgörs av fysiska och administrativa förluster. December är uppskattade värden utifrån 2018.

Läs mer Dölj innehåll

Klimatbokslut

Jämtkraft strävar efter att alla våra verksamheter ska bli fossilfria. Det handlar om både vår egen produktion och vår verksamhet, såsom transporter med våra egna bilar, externa transporter samt tjänsteresor.

Vi har antagit den länsgemensamma ”Energi- och klimatstrategin” med målsättning att mellan 2020 och 2030 minska koldioxidutsläppen med 10 procent årligen. 2019 minskades bolagets koldioxidutsläpp med 39 procent tack vare driftsäker värmeproduktion och minskad torveldning.

Merparten av 2019 års koldioxidutsläpp kommer från användningen av torv, cirka 13 600 ton CO2e och 364 CO2e fossil olja vid fjärrvärmeverken. Vi arbetar för att fasa ut dessa bränslen. Under året beslutade Jämtkraft att sluta bryta torv. Det innebär att vi kommer fasa ut torven tidigare än först planerat 2025. Vi har kvar en del i lager som beräknas eldas upp senast 2021. Även transporter tillhör de större koldioxidposterna, såväl externa transporter som från våra egna fordon och tjänsteresor, totalt ca 1 300 ton CO2e.

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. Nedan finns en sammanställning över utsläppen, uppdelat på tre delar (GRI 305-1, GRI 305-2, GRI 305-3):

  • Scope 1: Direkta utsläpp från egenägda källor
  • Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt el och värme
  • Scope 3: Övriga indirekta utsläpp, bland annat från leverantörer och tjänsteresor

Av tabellen nedan framgår Jämtkrafts klimatpåverkan de senaste två åren jämfört med basåret 2011.

År Koldioxidutsläpp CO2e
2019 19 035 ton
2018 30 985 ton
2011 (basår) 41 961 ton

Scope 1

Scope 2

Scope 3

 

2019

2018

2011

Biogen CO2e biogas, ton

197

166

972

Biogen CO2e träbränsle, ton

290 248

286 649

293 141

Scope 1/total energiproduktion, kg CO2e/MWh

9

16

18

Scope 1/levererat till slutkund, kg CO2e/MWh

16  27 31

Scope 2/levererat till slutkund, kg CO2e/MWh

 0

0,9

Scope 1-3/total energiproduktion, kg CO2e/MWh

10 

17

22

Svavelhexafluorid

2019 fanns det sammanlagt 615 kg svavelhexafluorid, SF6, installerat vid Jämtkrafts anläggningar att jämföra med 516 kg 2018. Ökningen utgörs av nya anläggningar på 130 och 220 kV i samband med anslutningar av ny vindkraft. Där saknas SF6-fria alternativ.
Under året påfylldes 0,15 kg SF6, vilket motsvarade utläckt gas. Under 2018 påfylldes 0,3 kg. Från och med 2012 används svavelhexafluorid inte längre i nyinstallerade elkopplare och kylutrustningar vid spänningsnivåer under 45 kV.

Transporter

Vi ser att år 2025 kommer en större del av våra egna fordon utgöras av elfordon. En viktig del i omställningen är att tanka förnybara bränslen i befintliga bilar, till exempel HVO i dieselbilar. 2019 beställdes många nya elbilar som levereras i början av 2020. Med dessa har vi 23 elbilar och åtta elhybrider. Fordonsflottan utgörs av 24 procent laddbara fordon (2018: 15 procent).

2018 var fossilandelen 82 procent i fordonsbränslet och 2019 hade fossilandelen minskat till 46 procent (beräknat utifrån koldioxidutsläpp 2018).

Vi ställer krav i upphandlingar av externa transporter på fossilfritt bränsle. 

I vår resepolicy framgår det att tåget alltid ska prioriteras vid tjänsteresor. Det har bidragit till att vi ökat våra tågresor med 78 procent jämfört med 2018. Tåget stod för 30 procent (2018: 19 procent) av alla tjänsteresor 2019 (personkilometer flyg och tåg). För att minska de fossila utsläppen som flygresor bidrar med tog vi under året ett initiativ att köpa in fossilfritt flygbränsle till Åre/Östersund Airport, dels till våra egna resor dels förmedlade vi biobränsle till nio andra aktörer i regionen. Jämtkraft köpte biobränsle motsvarande våra resor mellan Östersund och Stockholm, vilket bidrog till att vi reducerade de fossila koldioxidutsläppen med 63 ton. Trots detta har vi fortfarande 145 ton CO2e från våra andra flygdestinationer samt att höghöjdseffekterna* inte kompenseras med det fossilfria flygbränslet.  

Flyget är en viktig förutsättning för regional utveckling och näringslivet i Jämtland, men i nuläget bidrar flyget tyvärr väsentligt till klimatförändring. Vårt syfte med initiativet var att bidra till en ökad efterfråga på fossilfritt flygbränsle och därigenom stimulera mer produktion. Totalt levererades drygt 77 m3 biobaserat flygbränsle till Åre/Östersund Airport till följd av det här initiativet.

*Bildande av vattenånga, kväveoxider och partiklar på hög höjd som därigenom påverkar bildningen av bland annat höga cirrusmoln.

Läs mer Dölj innehåll

Klimatanpassning

Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, (stigande havsnivåer), ändrade flöden i vattendragen, längre perioder av torka och längre växtsäsong. Vi får sannolikt fler tillfällen med extremt väder.

Vi behöver också ta hänsyn till hur Sverige påverkas av klimatförändringar i andra delar av världen.
Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Därför är det viktigt att arbeta både med utsläppsminskning och samtidigt med att anpassa vår verksamhet för de nya utmaningar som ett förändrat klimat leder till.

Jämtkraft har lång tradition att arbeta med beredskap kring ökade vattenflöden medan vi har ett arbete kvar att genomlysa övriga verksamheter för att omhänderta de risker som en ökad klimatförändring ger.

Under året har en upprustning av vattenvägar och dammar genomförts vid Näsaforsens vattenkraftverk. Projektet säkerställer framtida produktion och genomförs för att klara ökade flöden i ett framtida förändrat klimat. 

Innovativa klimatsatsningar

Under 2019 startade Jämtkraft ett nytt forskningsprojekt tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers och Lunds universitet. Syftet är att ta reda på om det går att starta storskalig produktion av fossilfritt flygbränsle, genom att fånga in koldioxid från kraftvärmeverkets skorsten och blanda den med vätgas. Den vätgas som behövs för processen ska produceras från förnybar el. Projektet pågår till och med 2020.

Under kommande barmarkssäsong kommer Jämtkraft Elnät som första bolag i landet genomföra 100 procent fossilfri röjning av ledningsgator. Underhållet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och sker helt och hållet med eldrivna maskiner, allt ifrån röjningsmaskiner till transporter. Tysta maskiner med noll utsläpp gynnar både människa och miljö.

Jämtkraft samarbetar och stödjer även ledande forskare inom området vattenkraft och koldioxidbalans för att utreda möjligheterna till klimatnytta.

Läs mer Dölj innehåll

Biologisk mångfald

Förlust av biologisk mångfald är en stor utmaning för hela vårt samhälle. Utarmning av naturkapital leder till att viktiga ekosystemtjänster såsom ren luft, vattentillgång och råvaror påverkas. Att värna om biologisk mångfald i anslutning till Jämtkrafts verksamhet är därför en viktig del av Jämtkrafts hållbarhetsarbete. Det gäller samtliga verksamheter som har en miljöpåverkan – vattendrag med vattenkraftverk, områden med vindkraftparker, skogar som levererar biomassa och marker vid elnäts- och fjärrvärmearbeten.

För Jämtkraft har målet bäring på hela vår verksamhet men främst inom vattenkraften. Vattenkraftverk påverkar den lokala miljön. När det gäller vattenkraften har året präglats av förberedelser inför den kommande perioden av omprövning av miljötillstånd inom ramen för den nationella planen för omprövning av vattenkraften. Förslaget innebär att alla vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor år 2040 och resulterande miljöinsatser ska gynna den biologiska mångfalden i våra vattendrag samt verka för att både internationella och nationella hållbarhetsmål uppnås.

Jämtkraft är tillsammans med sju andra vattenkraftbolag delägare till Vattenkraftens Miljöfond i Sverige AB. Fonden ska finansiera miljöåtgärderna för de kommande moderna miljötillstånden. Under året har Vattenkraftens Miljöfond kommit igång med sitt arbete och anställt personal.

Under 2019 har Jämtkraft Elnät tillsammans med Jämtkrafts Miljöfond startat ett projekt kring biologisk mångfald i kraftledningsgator. Projektet heter Gröna Ledningsgator, löper under två år och fokuserar på nya skötselmetoder för ledningsgator som ska gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Projektområdet är stadsnära och går från Odensvik, vidare förbi Lillsjön, Spikbodarna och sedan väster ut mot Tysjöarnas naturreservat. Projektbudget är på 2 miljoner SEK. Projektet samverkar med flera aktörer som markägare och verksamhetsutövare längs med ledningssträckan.

Jämtkraft har under året fått tillstånd för att riva ut dammen Moen uppströms Duved. Planering har gjorts i samverkan med organisationer och närboende och utrivningen kommer att ske 2020. Projektet öppnar upp en tidigare stängd passage från Indalsälven och gynnar därmed den biologiska mångfalden i vattendraget.

Läs mer Dölj innehåll

Målanalys Miljö

Resultatanalys kopplat till de miljömässiga målen uppsatta för 2019.

År 2025 ska vi vara fossilfria (noll CO2e-utsläpp) från våra egna fordon. Under 2019 ska vi minska koldioxidutsläpp från våra egna fordon med 40 procent jämfört med 2018.
Mål 2019: 237 ton CO2
Utfall 2019:  206 ton CO2e

Kommentar: Under 2019 minskades koldioxidutsläppen tack vare att det tankades fossilfritt bränsle i högre utsträckning än året innan. Vi ser att år 2025 kommer en större del av våra egna fordon utgöras av elfordon. Fram tills dess är fossilfritt bränsle i befintliga bilar en viktig del i omställningen. Vi ökar andelen elfordon successivt i vår fordonsflotta.

Vi ska minska CO2e-utsläpp i värmeproduktion från fossila bränslen och torv på ca 20 000 ton CO2e år 2016 till 0 ton år 2025.
Mål 2019: CO2e-utsläpp från fossil oljeproduktion; 600 ton CO2e och från transporter; 1 100 ton CO2e. Totalt: 1 700 ton CO2e.
Utfall 2019:  356 ton CO2e från olja och 943 ton CO2e från transporter. Totalt: 1 299 ton CO2e.

Kommentar: Tack vare en driftsäker värmeproduktion med få oplanerade driftstopp och att vi ställer krav på bränsletransportörer och entreprenörer nåddes målet.

Under året fattades det dessutom beslut om att sluta med torvbrytning till värmeproduktionen. Det innebär att vi kommer fasa ut torven tidigare än först planerat 2025. Vi har kvar en del i lager som beräknas eldas upp senast 2021.

Emissionsfaktorer

Utsläppen mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) och omfattar koldioxid, metan, lustgas och svavelhexafluorid (SF6.). Jämtkraft använder det webbaserade klimatprogrammet "Svante" för att beräkna utsläppen av växthusgaser. Redovisningen sker enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG-protokollet.

Scope 1

 
Uppvärmning  
Biodiesel 0 ton CO2e/m3
Biogas 3,9 kg CO2e/MWh
Eldningsolja 1 2 667 kg CO2e/m3
Eldningsolja 2 - 5 2 930 kg CO2e/m3
Pellets 15,1 kg CO2e/m3
Torv 390 kg CO2e/MWh
Träflis 4,2 kg CO2e/MWh
Egenägda tjänstebilar, egna fordon och maskiner  
Bensin B95 2,2 ton CO2e/m3
Biodiesel 100% HVO 0 ton CO2e/m3 
Biodiesel (23% förnybart, 77% fossilt ursprung) 1,9 ton CO2e/m3 

Scope 2

 
Förnybar el Jämtkraft (vattenkraft 86,02%, vindkraft 13,96%, sol, 0,02%)  0 g CO2e/kWh 
Fjärrvärme Jämtkraft Östersund 16,4 g CO2e/kWh 
Fjärrvärme Jämtkraft Krokom 6,6 g CO2e/kWh 

Fjärrvärme Jämtkraft Åre

6,4 CO2e/kWh

Scope 3

 
Tjänsteresor  
Flyg <463 km 283 g CO2e/personkilometer
Flyg 463 - 3700 km 176 g CO2e/personkilometer 
Taxibil, diesel 140 g CO2e/personkilometer
Buss, biobränsle 23 g CO2e/personkilometer 
BioJet reduktion 3,14 ton CO2/ton bränsle
GWP-värden (Global Warming Potential)  
AR4  
CO2
CH4 25 
N2O 298 
SF6 22 800 
Läs mer Dölj innehåll