Förnybar energi

Koncernens förnybara elproduktion baseras på sol-, vind- och vattenkraft samt elproduktion vid vårt kraftvärmeverk. Vi har sedan 2010 fördubblat vår förnybara elproduktion från 1 till 2 TWh.

Vi ska aktivt verka för att öka företagets förnybara elproduktion, för att kunna bidra till Sveriges mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 samt ett netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045.

2019 producerade Jämtkrafts helägda bolag 1 203 (1139) GWh 100 procent förnybar el.
2019 producerade Jämtkrafts andelar i delägda bolag cirka 1000 GWh.

Energikälla Helägda bolag (GWh)
Vattenkraft 920 (863)
Vindkraft 92 (87)
Kraftvärme-el 191 (189)
Totalt: 1203 (1139) 

Under året byggdes Jämtkrafts första solcellspark med förväntad årsproduktion 3 GWh , vilket motsvarar hushållsel till närmare 600 villor eller 1000 lägenheter. Solcellsparken togs i drift i december och därför ingår den inte i statistiken ovan, då den är försumbar i förhållande till övriga energislag. Parken ägs tillsammans med Östersundshem och andelsägande privatpersoner. Detta var ett sätt för privatpersoner som inte har möjlighet att installera egna solceller att ändå ta del av el från förnybar solenergi. Under året har Jämtkraft förvärvat ett befintligt vattenkraftverk, Ljungå kraftverk, som ligger i Bräcke kommun som årligen bidrar med cirka 5 GWh, vilket motsvarar hushållsel till närmare 1 000 villor. Kraftverket har modernt miljötillstånd enligt Miljöbalken. Det finns ett omlöp förbi kraftstationen, liknande det som byggdes och invigdes 2017 i Billstaån. Jämtkraft förvärvade vindkraftprojektet Hocksjön under året, med villkoret att få förlängt drifttagningsdatum. Det nekades i dom under sommaren och det har i sin tur överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Dom förväntas under 2020. Den förväntade produktionen i Hocksjön uppskattas till cirka 600 GWh per år.

Elnät

För Jämtkraft Elnät pågår ett intensivt arbete med att ansluta vindkraft både inom och utom vårt koncessionsområde. Under året har Jämtkraft anslutit en vindkraftpark i Rätanklustret, 236 MW. Ytterligare en vindkraftpark har anslutits mot Midskogs stamnätspunkt, Åskälen 288 MW. En annan viktig aspekt i koncernens hållbarhetsarbete är att det finns ett driftsäkert elnät i regionen så att människor och företag kan leva och verka i vår region. Koncernens distributionsnät för el har vädersäkrats och har idag en mycket hög leveranssäkerhet på 99,99 procent, enligt Energiföretagens nationella sammanställning över driftstörnings- och avbrottsstatistik för de svenska elnäten. 
Avbrottsstatistik enligt Energiföretagen EIFS:
SAIDI (summa kundavbrottstid): 48 minuter
SAIFI (summa kundavbrott /summa anslutna kunder): 1,4 stycken

2019 investerades 194 miljoner kronor för större kundanslutningar och 54 miljoner kronor reinvesterades i vädersäkring och driftförbättrande åtgärder. 

Värme

Produktion av värme och el i fjärrvärmeverken sker i huvudsak med lokala bränslen såsom trädbränsle, torv samt i viss mån spillvärme. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen. I takt med att orterna växer bygger Jämtkraft ut fjärrvärmenätet. Ett nytt biobränsleeldat fjärrvärmeverk byggdes i Åre under 2018 och under 2019 har nya biobränsleanläggningar uppförts i Mörsil och Hallen, Åre kommun. Dessa investeringar har bidragit till minskad klimatpåverkan.

Jämtkrafts värmeproduktion i fjärrvärmeverken i Östersund och Åre är till 96 procent förnybar (resterande 4 procent utgörs av fossil olja och torv). Målet är att till år 2022 ha 100 procent förnybar produktion, det vill säga produktion utan fossil olja och torv.

Miljövärden fjärrvärme 2019
I tabellen nedan redovisas nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden som beräknas enligt Värmemarknadskommittén (VMK) överenskommen metod. I överenskommelsen finns schablonvärden för emissionsfaktorer för de bränslen som används av fjärrvärmeföretagen. Dessa schablonvärden är baserade på data från bland annat Naturvårdsverket.

Nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden      
Förbränning, g CO2e/kWh       
  2019 2018 2017
Östersund 16,4 28,8 22,9
Krokom 6,6 9,6 12,7
Åre 6,4 6,3 19,6
       
Transport och produktion, g CO2e/kWh      
  2019 2018 2017
Östersund 5,9 6,7 6,4
Krokom 12,4 12,0 13,5

Åre

11,1 10,0 11,0
       

Totalt, g CO2e/kWh

     
  2019 2018 2017
Östersund 22,3 35,5 29,3
Krokom 19,0 22,0 26,1
Åre 17,5 16,2

30,6

Energianvändning inom organisationen, redovisas enligt GHG-protokollet (GRI 302-1)      
Materialslag, A 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Biomassa, förnybart 839 837 829 424 823 795
Torv 35 287 57 314 49 996
Olja, icke förnybart 2 519 11 672 7 395
Olja, förnybar 2 629 8 115 2 241
Övrigt förnybart B 2 966 6 608 5 584
Totalt (avrundat) 883 200 913 100 889 000
       
Egenägda tjänstebilar, C 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Diesel, fossil 829 774 1 202
Biodiesel, 20-30% fossilfri 0 828 220
Biodiesel, 100% fossilfri 679 90 0
Bensin, fossil 179 119 147
Totalt (avrundat) 1 700 1 800 1 600
       
Elenergianvändning, D, E, F 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Totalt (avrundat) 97 900 107 800 98 000
       
Fjärrvärmeanvändning, D 2019 MWh 2018 MWh 2017 MWh
Totalt (avrundat) 1 700 2 300 2 700
       
TOTAL (avrundat)  985 GWh 1 025 GWh 991 GWh

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. Indata är ursprungligen vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle.
B Rötgas, spillvärme och elpannor
C Underlaget baseras på bränslefakturor med omräkning till diesel: 9770 kWh/m3, bensin: 8940 kWh/m3Källa SPBI Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Biodiesel: 9690 kWh/m3, Circle K. HVO: 9680kWh/m3, Gröna Bilister.
D Underlaget utgörs av fakturor.
E Underlag utgörs mestadels av uppmätta värden.
Underlagt utgörs av fysiska och administrativa förluster. December är uppskattade värden utifrån 2018.