Miljö

Inledning

Jämtkraft producerar till största del förnybar energi från sol-, vind- och vattenkraft samt restprodukter från skog och från trä- och skogsindustri. Vi arbetar för att el och värme produceras på ett hållbart sätt samt att fjärrvärme- och elnät byggs och underhålls med största möjliga miljöhänsyn.

FN:s globala mål

Läs mer Dölj innehåll

Förnybar energi

Koncernens förnybara elproduktion baseras på sol-, vind- och vattenkraft samt elproduktion vid vårt kraftvärmeverk. Vi har sedan 2010 fördubblat vår förnybara elproduktion från 1 till 2 TWh.

Eftermiddagsljus lyser på solpaneler i Östersund solpark.

Vi ska aktivt verka för att öka företagets förnybara elproduktion, för att kunna bidra till Sveriges mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 samt ett netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045.

2020 producerade Jämtkrafts helägda bolag 1 347 (1 203) GWh 100 procent förnybar el.

2020 producerade Jämtkrafts andelar i delägda bolag cirka 1 000 GWh.

Energikälla

Helägda bolag (GWh)
2020 (2019)

Vattenkraft 1 098 (920)
Vindkraft 110 (92)
Kraftvärme-el 139 (191)
Totalt: 1 347 (1 203) 

Under året beviljade Mark- och miljööverdomstolen vindkraftsprojektet vid Hocksjön förlängt igångsättningstillstånd. Det innebar att förberedelserna för bygget av vindkraftsparken kunde återupptas. Beslutet innebär också att Jämtkraft får längre tid på sig att bli klar med vindkraftsparken. Tillståndet gäller byggnation av 45 vindkraftverk med potential att producera upp till 600 GWh förnybar energi, vilket motsvarar energi till 126 000 hushåll. Men tack vare den tekniska utvecklingen som lett till effektivisering av turbinerna kommer antalet kraftverk som uppförs att uppgå till hälften, som kommer att kunna producera samma mängd energi.

Duveds vattenkraftstation har renoverats under året. Det är endast skalet som är kvar, allt inuti är nytt och verkningsgraden förväntas förbättrats med åtta procent. Renoveringen säkerställer långsiktig förnybar elproduktion.

Elnät

För Jämtkraft Elnät fortgår ett intensivt arbete med att ansluta vindkraft både inom och utom vårt koncessionsområde. Under året har den permanenta anslutningen av vindkraftparken i Åskälen, med en effekt på 288 MW, färdigställts.

En annan viktig aspekt i koncernens hållbarhetsarbete är att det finns ett driftsäkert elnät i regionen så att människor och företag kan leva och verka i vår region. Koncernens distributionsnät för el har vädersäkrats och har idag en mycket hög leveranssäkerhet på 99,99 procent, enligt Energiföretagens nationella sammanställning över driftstörnings- och avbrottsstatistik för de svenska elnäten.

Avbrottsstatistik enligt Energiföretagen EIFS 2020 (2019):
SAIDI (summa kundavbrottstid): 70 (48) minuter
SAIFI (summa kundavbrott /summa anslutna kunder): 1,5 (1,4) stycken

Värme

Produktion av värme och el i fjärrvärmeverken sker i huvudsak med lokala bränslen såsom trädbränsle, torv samt i viss mån spillvärme. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen. I takt med att orterna växer bygger Jämtkraft ut fjärrvärmenätet.

Ingående bränslen till Jämtkrafts värmeproduktionsanläggningar i Östersund, Krokom och Åre är till 98 procent (96 procent) förnybar. Resterande två procent (fyra procent) utgörs av fossil olja och torv. Målet är att till år 2022 ha 100 procent förnybar produktion, det vill säga produktion utan varken fossil, olja eller torv.

Miljövärden fjärrvärme 2020

I tabellen nedan redovisas nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden som beräknas enligt Värmemarknadskommittén (VMK) överenskommen metod. I överenskommelsen finns schablonvärden för emissionsfaktorer för de bränslen som används av fjärrvärmeföretagen. Dessa schablonvärden är baserade på data från bland annat Naturvårdsverket.

Nyckeltal för fjärrvärmens miljövärden      
Förbränning, g CO2e/kWh       
  2020 2019 2018
Östersund 8,2 16,4 28,8
Krokom 5,5 6,6 9,6
Åre 5,0 6,4 6,3
       
Transport och produktion, g CO2e/kWh      
  2020 2019 2018
Östersund 4,7 5,9 6,7
Krokom 11,5 12,4 12,0

Åre

10,7 11,1 10,0
       

Totalt, g CO2e/kWh

     
  2020 2019 2018
Östersund 12,9 22,3 35,5
Krokom 17,0 19,0 22,0
Åre 15,7 17,5

16,2

Läs mer Dölj innehåll

Klimatbokslut

Jämtkraft strävar efter att alla våra verksamheter ska bli fossilfria. Det handlar om både vår egen produktion och vår verksamhet, såsom transporter med våra egna bilar, externa transporter samt tjänsteresor.

Vi har antagit den länsgemensamma ”Energi- och klimatstrategin” med målsättning att mellan 2020 och 2030 minska koldioxidutsläppen med 10 procent årligen. 2020 minskades bolagets koldioxidutsläpp med 43 procent, huvudsakligen tack vare driftsäker värmeproduktion och minskad torveldning. Det har skett en minskning i samtliga kategorier förutom avfall som är en ny kategori som redovisas 2020.

Merparten av 2020 års koldioxidutsläpp kommer från stationär förbränning av torv, cirka 50 procent och förbränning av träprodukter, cirka 40 procent. Under 2019 beslutade Jämtkraft att sluta bryta torv. Det innebar att torven kommer fasas ut. Vi har kvar en del i lager som beräknas eldas upp 2021. Den tredje största koldioxidposten är transporter, såväl externa transporter som våra egna fordon och tjänsteresor, totalt ca sju procent. Utsläppen från köldmedia, elektricitet, fjärrvärme, tjänsteresor och avfall är små i jämförelse med utsläppen från stationär förbränning. En stor del av avfallet är återvunnet vilket minskar utsläppen från avfall.

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. Nedan finns en sammanställning över utsläppen, uppdelat på tre delar:

  • Scope 1: Direkt klimatpåverkan från stationär och mobil förbränning och läckage av flyktiga ämnen (köldmedia).
  • Scope 2: Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme
  • Scope 3: Övrig indirekt klimatpåverkan, bland annat från uppströms transport och distribution, tjänsteresor och avfall

Av tabellen nedan framgår Jämtkrafts klimatpåverkan de senaste två åren jämfört med basåret 2011.

År Koldioxidutsläpp CO2e
2020 10 894 ton
2019 19 045* ton
2011 (basår) 41 961 ton

*Rättad uppgift scope 2 – fjärrvärme

Scope 1

Scope 2

Scope 3

 

2020

2019

2011

Biogen CO2e biogas, ton

454

197

972

Biogen CO2e träbränsle, ton

254 000

290 000

293 000

Scope 1/total energiproduktion, kg CO2e/MWh

5

9

18

Scope 1/levererat till slutkund, kg CO2e/MWh

10 16 31

Scope 2/levererat till slutkund, kg CO2e/MWh

 0

0,9

Scope 1-3/total energiproduktion, kg CO2e/MWh

6

10

22

Svavelhexafluorid

2020 fanns det sammanlagt 592 kg svavelhexafluorid, SF6, installerat vid Jämtkrafts anläggningar att jämföra med 596 kg 2019. Båda uppgifterna har blivit reviderade på grund av administrativa rättningar. Under året har ingen påfyllning av SF6 gjorts. Under 2019 påfylldes 0,15 kg. Från och med 2012 används inte svavelhexafluorid längre i nyinstallerade elkopplare och kylutrustningar vid spänningsnivåer under 45 kV.

Transporter

Vår målsättning 2025 är att större delen av våra egna fordon utgörs av elfordon. En viktig del i omställningen är att tanka förnybara bränslen i befintliga bilar, till exempel HVO i dieselbilar. Många elfordon levererades under 2020 och Jämtkraft har nu 24 elfordon och tre laddhybrider. Fordonsflottan utgörs av 19 procent laddbara fordon (2019: 24 procent). Minskningen beror på avyttrande av laddhybrider och att nya fordon ersatts av dieselfordon som tankas till största delen med fossilfritt bränsle.

Vi ställer krav i upphandlingar av externa transporter att de sker med fossilfritt bränsle. 

2020 har varit ett annorlunda år i och med pandemin. Från mitten av mars var vi mycket restriktiva med tjänsteresor och så många möten som möjligt har genomförts via digitala kanaler.

I vår resepolicy framgår att tåget alltid ska prioriteras vid tjänsteresor. Flygresorna utsläpp minskade under 2020 med 74 procent och tågresorna med 66 procent, detta som ett resultat av minskat resande under pandemin.

För att minska de fossila utsläppen som flygresor bidrar med tog vi under 2019 initiativ och köpte in fossilfritt flygbränsle till Åre Östersund Airport. Utöver att flygbränslet användes vid våra egna resor, förmedlade vi biobränsle till nio andra aktörer i regionen. För att fortsätta vår omställning till förnybart bränsle under 2020, gjorde vi en större upphandling av flygresor inklusive förnybart flygbränsle. Dessa hann tyvärr inte användas i någon större omfattning då pandemin satte stopp för resande. Vi hoppas kunna nyttja dessa under 2021, när samhället återgår till ”det nya normala”.

Läs mer Dölj innehåll

Klimatanpassning

Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen, längre perioder av torka och längre växtsäsong. Vi får sannolikt fler tillfällen med extremt väder.

Vi behöver också ta hänsyn till hur Sverige påverkas av klimatförändringar i andra delar av världen.

Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Därför är det viktigt att arbeta både med utsläppsminskning och samtidigt med att anpassa vår verksamhet till de nya utmaningar som ett förändrat klimat leder till.

Jämtkraft arbetar sedan långt tillbaka med beredskap kring ökade vattenflöden. Under året utökades arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser utifrån ett klimatperspektiv.

Innovativa klimatsatsningar

Som ett mål i att Jämtkraft ska bli ett 100 procent fossilfritt företag röjs från och med år 2020 samtliga Jämtkrafts ledningsgator helt eldrivet. Mellan juni och oktober röjdes cirka 25 mil av bolagets lokalnät. En uppföljning av sommarens arbete visade att vi kunde hålla både budget och tidsplan. Dessutom landade de totala kostnaderna för laddning av elbilar, redskap samt hushållsel för det hus som röjarlagen bodde i under säsongen på 4 000 kronor. Som en jämförelse uppskattas endast bränslekostnaderna för konventionella verktyg till 40 000 kronor för en säsong.

Ytterligare en aspekt av övergången från konventionella redskap till el är den förbättrade arbetsmiljön. Lättare och tystare verktyg som inte släpper ut avgaser och inte genererar samma vibrationer gjorde att röjarna mådde bättre efter en dag med eldrivna verktyg jämfört med konventionella.

Jämtkraft har också fått en förfrågan om att ingå i ett samverkansprojekt tillsammans med Skogforsk, Svenska Kraftnät och vår huvudleverantör kring elsatsningen Ansjö Skog & Markkonsult AB om hur man kan arbeta med eldriven röjning.

Batterier i Granboforsens vattenkraftverk

Granboforsens vattenkraftverk kommer att uppgraderas med batterier som kan stötta elnätet vid störningar och säkra en normal drift. Det för att möta det ökande behovet och flödet av el i ett samhälle som blir allt mer beroende av eltillgång. Batterierna ska kunna kliva in och kortvarigt skjuta på en extra effekt innan turbinerna har hunnit dra på.

Utöver att Granboforsens kraftverk genom uppgraderingen kan bli en aktör på frekvensregleringsmarknaden skulle batterierna kunna användas som en miljöåtgärd. Vattennivåerna som annars skulle höjas och sänkas kraftigt, skulle nu kunna hållas stabilare och därmed påverkas inte vattenmiljön i magasin och utlopp i samma utsträckning.

När batterierna är på plats blir Granboforsen ett av Sveriges första vattenkraftverk med batterilagring. Tanken är att batterierna ska anslutas under hösten 2021.

Elektrobränsleprojekt med gott resultat 

Under 2020 avslutades projektet kring elektrobränsle som Jämtkraft startade 2019 tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers och Lunds universitet. Projektet ville ta reda på om det gick att framställa flygbränsle genom att ta tillvara spillprodukten koldioxid från produktionen vid värmekraftverk och sedan tillsätta vätgas. Resultatet föll väl ut och visade att flygbränslet som producerades släppte ut 86 procent mindre koldioxid än jämförbara fossila alternativ. Dessutom går bränslet att producera till ett konkurrenskraftigt pris.

Resultatet av projektet kommer att användas framgent. Målet är att ha en anläggning i Östersund klar för produktion av elektrobränsle inom fem år. Jämtkraft ska nu utreda praktiska förutsättningar och eventuella partnerskap för produktionen.

Green flyway – en testarena för elflyg

Jämtkraft deltar sedan starten i oktober 2019 i ett projekt som syftar till att etablera en testarena för elflyg i Östersund. I projektet har Jämtkraft som roll att se över den övergripande infrastrukturen samt hur vi kan försörja flygplatsen med grön energi. I Jämtkrafts åtagande ligger även att sörja för tillräcklig kapacitet från nätet och att se på fysiska laddlösningar och möjligheter till egenproduktion av energi. Vi tittar även på olika möjligheter till lagring av energi och ger input kring teknik- och systemval.

Om projektet löper väl ut kommer det första elflyget i trafik att lyfta från Åre Östersund Airport 2026.

Läs mer Dölj innehåll

Biologisk mångfald

Förlust av biologisk mångfald är en stor utmaning för hela vårt samhälle. Utarmning av naturkapital leder till att viktiga ekosystemtjänster såsom ren luft, vattentillgång och råvaror påverkas. Att värna om biologisk mångfald är därför en viktig del av Jämtkrafts hållbarhetsarbete och det gäller inom samtliga verksamheter som har en miljöpåverkan – vattendrag med vattenkraftverk, områden med vindkraftparker, skogar som levererar biomassa och marker vid elnäts- och fjärrvärmearbeten.

För Jämtkraft har målet bäring på hela vår verksamhet men främst inom vattenkraften. Vattenkraftverk påverkar den lokala miljön. Under året antogs den nationella planen för omprövning av vattenkraften och därmed är processen igång. Planen är att Jämtkrafts ansökningar för omprövade villkor ska vara inlämnade senast mellan år 2032-2034. Förslaget innebär att samtliga vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor år 2040 och att resulterande miljöinsatser ska gynna den biologiska mångfalden i våra vattendrag, dessutom ska de verka för att både internationella och nationella hållbarhetsmål uppnås.

Jämtkraft är tillsammans med sju andra vattenkraftbolag delägare i Vattenkraftens Miljöfond i Sverige AB. Fonden ska finansiera miljöåtgärderna för de kommande, moderna miljötillstånden. Under året har Vattenkraftens Miljöfond drivit pilotprojekt för att branschen och myndigheter ska utvecklas inom samverkansprocessen.

Under året avvecklades Jämtkrafts egen miljöfond. Fonden, som haft externa ledamöter, har finansierat olika former av miljöarbete inom Jämtkraft. I kölvattnet av fondens avveckling har i fondens syfte förflyttats till och integrerats internt i organisationen. En vinst med detta sätt att arbeta på är att vi själva måste förvärva kunskaperna kring arbete med biologisk mångfald så att varje enhet inom organisationen äger och kan tillämpa den kompetens som krävs för att maximera Jämtkrafts bidrag till hållbar utveckling.

Jämtkrafts skogsskötsel kan definieras som ett traditionellt skogsbruk med aktivt uttag av bioenergisortiment, men med bibehållen och ständigt närvarande miljöhänsyn. Vårt skogsbruk ska inspirera och påvisa att det går att sköta skog aktivt samtidigt som naturvärden värnas. Jämtkrafts skogsbruk har fokus på både biologisk mångfald och skogens roll som kolsänka för begränsad klimatuppvärmning.

Återställande av miljövärden

I fjällsjön Moen inte långt från Duved i västra Jämtland, revs under hösten 2020 den 100 år gamla trädammen. Det innebar att sjön öppnades till Sätterån och att fisken för första gången på ett sekel nu kan vandra fritt mellan sjöarna Greningen och Moen. Stenarna från konstruktionen användes vid återskapandet av den ursprungliga åfåran och spreds längs stranden. Hur bra rekonstruktionen av vattendraget blev visar sig när vårfloden sjunkit undan. Jämtkraft har kontrollansvar för platsen under de kommande 10 åren och har därmed också ansvar för att justera och göra de ändringar som behövs för att minska till exempel erosion.

Jämtkraft fattade under 2020 även beslut om att avveckla Långforsens vattenkraftstation i älven Långan nedströms Landösjön i Krokoms kommun. Därmed läggs ett av Sveriges äldsta vattenkraftverk ner. Långforsen, som varit i drift sedan 1918, har varit föremål för många turer där Jämtkraft har velat renovera för att öka kapaciteten, medan andra intressen har velat riva vattenkraftverket och återställa älven till ursprunget. Beslutet innebär att Jämtkraft inleder avvecklingen under 2022.

Som ett led i Jämtkrafts arbete med att fasa ut torv som bränsle har Jämtkraft tillsammans med Länsstyrelse och markägare under året planerat för hur torvtäkten i Ope-Brynjeflon ska återställas. I de förslag som läggs fram tar man bland annat hänsyn till markkemi, hydrologi, topografi och naturvärden i omgivande landskap. Vilken efterbehandling som genomförs beslutas i samråd mellan parterna.

Under 2019 startade Jämtkraft Elnät ett projekt kring biologisk mångfald i kraftledningsgator. Projektet som heter Gröna Ledningsgator, löper under två år och fokuserar på nya skötselmetoder för ledningsgator som ska gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Projektområdet är stadsnära och går från Odensvik, vidare förbi Lillsjön, Spikbodarna och sedan väster ut mot Tysjöarnas naturreservat.

Under sommaren 2020 har inventeringar gjorts i ledningsgatorna och nu pågår arbetet med att ta fram förslag på hur arbetet ska fortgå under sommaren 2021. Projektet samverkar med flera aktörer som markägare och verksamhetsutövare längs med ledningssträckan.

Läs mer Dölj innehåll

Målanalys Miljö

Resultatanalys kopplat till de miljömässiga målen uppsatta för 2020.

Fossilfria från våra egna fordon

År 2025 ska vi vara fossilfria (noll CO2e-utsläpp) från våra egna fordon. Från 2018 ska vi minska koldioxidutsläpp från våra egna fordon med 40 procent årligen.

Mål 2020: 123 ton CO2e
Utfall 2020: ✅ 106 ton CO
2e

Mål ton CO2e

Kommentar: Under 2020 minskades koldioxidutsläppen tack vare att det tankades fossilfritt bränsle i högre utsträckning än året innan. Vår målsättning 2025 är att större delen av våra egna fordon utgörs av elfordon. Fram tills dess är fossilfritt bränsle i befintliga bilar en viktig del i omställningen. Vi ökar andelen elfordon successivt i vår fordonsflotta.

Minska utsläppen från fossila bränslen

Vi ska minska CO2e-utsläpp i värmeproduktion från fossila bränslen och torv på cirka 20 000 ton CO2e år 2016 till 0 ton år 2025.

Mål 2020: CO2e-utsläpp från fossil oljeproduktion; 300 ton CO2e och från transporter; 1 000 ton CO2e. Totalt: 1 300 ton CO2e.
Utfall 2020: ✅ 135 ton CO2e från olja och 647 ton CO2e från transporter. Totalt: 782 ton CO2e.

Koldioxid från förbränning torv, ton CO2e.

Koldioxid från förbränning fossil olja, ton CO2e.

Koldioxid från transporter för bränslehantering, ton CO2e.

Kommentar: Tack vare en driftsäker värmeproduktion med få oplanerade driftstopp och att vi ställer krav på bränsletransportörer och entreprenörer nåddes målet. Torvbrytningen är avslutad och torven håller på att fasas ut. Vi har kvar en del i lager som beräknas eldas upp under 2021.

Metod och emissionsfaktorer

Metod

Klimatberäkningen och -rapporteringen bygger på ’The Greenhouse Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting Standard – Revised Edition’ (GHG-protokollet) och den kompletterande ’Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard’. Dessa är de mest använda internationella redovisningsverktygen för företag och organisationer för att förstå, kvantifiera och hantera växthusgasutsläpp. Standarderna är utvecklade inom ett samarbete mellan World Resources Institute (WRI) och the World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).

Beräkningarna följer GHG-protokollets principer, vilka är listade nedan:

  • Relevans: rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.

  • Fullständighet: rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

  • Jämförbarhet: metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.

  • Transparens: all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.

  • Noggrannhet: de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.

Beräkningarna görs enligt handlingsprogrammets riktlinjer. Årets beräkning omfattar: stationär förbränning, mobil förbränning, läckage av köldmedel, elektricitet, värme, tjänsteresor, uppströms transport och distribution, och avfall. Scope 3 utsläpp från produktion av energibärare har uteslutits.

Emissionsfaktorer

Scope 1 

Stationär förbränning 
ACP Diesel MK 1 2 596,9 kg CO2e/m3
Biogas 4,0 kg CO2e/MWh
Diesel 1 894,3 kg CO2e/m3
Eldningsolja 1 2 667,3 kg CO2e/m3
Eldningsolja 2 - 5 2 930,3 kg CO2e/m3
HVO 0,0 ton CO2e/m3
Torv 390 kg CO2e/MWh
Pellets 5,2 kg CO2e/MWh
Torv 385,1 kg CO2e/MWh
Träflis 5,9 kg CO2e/MWh
Mobil förbränning (egenägda tjänstebilar, egna fordon och maskiner) 
Bensin B95 2 252,0 kg CO2e/m3
Diesel 1 894,3 kg CO2e/m3
Dieselmix (35-57% förnybart) 1 526,0 kg CO2e/m3
HVO 0,0 ton CO2e/m3 
Läckage av köldmedia 
R404A 3922,0 g CO2e/kWh
R407C 1774,0 g CO2e/kWh
   

Scope 2 

Förnybar el (vattenkraft 74,43%, vindkraft 25,38%, sol, 0,19%)  0,0 g CO2e/kWh 
Förnybar el (100% vatten) 0,0 g CO2e/kWh 
Fjärrvärme Östersund (2019) 16,4 g CO2e/kWh 
Fjärrvärme Krokom (2019) 6,6 g CO2e/kWh 
Fjärrvärme Åre (2019) 6,4 CO2e/kWh
   

Scope 3

Tjänsteresor
Flyg <463 km 271,0 g CO2e/personkilometer
Flyg 463 - 3700 km 169,7 g CO2e/personkilometer 
Taxi 142,9 g CO2e/personkilometer
Buss 56,1 g CO2e/personkilometer 
Hotell
Sverige 12 000,0 g CO2e / rum & natt
Norge 12 000,0 g CO2e / rum & natt
Belgien 15 200,0 g CO2e / rum & natt
Tyskland 18 613,0 g CO2e / rum & natt
Storbritannien 20 394,3 g CO2e / rum & natt
 
Avfall
  Deponi Återvinning Förbränning Enhet
Jord 17,59     kg CO2e / ton
Isolering 1,25     kg CO2e / ton
Industriavfall    21,32  21,32 kg CO2e / ton
Wellpapp     21,32  21,32 kg CO2e / ton
Papper    21,32  21,32 kg CO2e / ton
Plast    21,32  21,32 kg CO2e / ton
Metaller  1,26  1,01   kg CO2e / ton
Bygg- och rivningsavfall    1,01   kg CO2e / ton
Glas   21,32   kg CO2e / ton
Trä   21,32 21,32 kg CO2e / ton
Elavfall och elektroniska produkter   21,32   kg CO2e / ton
Batterier   21,32   kg CO2e / ton
Mineralolja   21,32 21,32 kg CO2e / ton
Plastic and metals   11,16   kg CO2e / ton
Kläder     21,32 kg CO2e / ton
Vattenbehandling   0,0007   kg CO2e / ton
GWP-värden (Global Warming Potentials, 100 år)
AR4  
Koldioxid, CO2  1
Metan, CH4  25
Dikväveoxid, N2O  298
Fluorkolväten  Se IPCC AR4 – Tabell 2.14
Perfluorkarboner  Se IPCC AR4 – Tabell 2.14
Svavelhexafluorid, SF6
22 800 
Läs mer Dölj innehåll