Många av våra kunder är väldigt insatta och intresserade och jämför de olika avtalsformerna ganska ingående. Men även bland de mest pålästa stöter vi ibland på en del missuppfattningar och tankevurpor som uppstått när man jämfört vårt elavtal Takpris med andra avtal. Här reder vi ut de tre vanligaste.
Snittpriset är nästan aldrig över 80 öre i SE2
Det här resonemanget hör vi ganska ofta. Man kollar historiska månadsmedelpriser och tänker: ”Om snittet ändå ligger under 80 öre, då gör ju Takpris ingen större nytta.” Men här missar man en viktig detalj. Takpriset gäller inte månadsmedel, det gäller varje kvart.
Och i ett månadsmedel kan det gömma sig ganska mycket. Det kan vara många billiga kvartar, men också några riktigt dyra. Och det är just de där dyraste kvartarna som Takpris skyddar dig mot. Så även en månad där snittet hamnar under 80 öre kan innehålla ganska många kvartar där Takpriset faktiskt gör skillnad.
Exempel: Under en verklig månad då snittpriset låg på strax över 70 öre/kWh gav Takpris ändå ett avdrag på fakturan på 250 kr för en typisk villakund.
Med Takpris betalar man alltid 80 öre/kWh
Det här är också en klassiker. Takpris har ett tak, men inget golv. Det betyder att när spotpriset sjunker – ja, då följer ditt pris med ner. Om spotpriset ligger på 15 öre, då betalar du 15 öre.
Även under månader när elpriserna generellt är höga finns det nästan alltid timmar och kvartar med betydligt lägre pris. Och för dig som styr laddning, värme eller batteri, då kan du ofta lägga mer av din förbrukning just där.
Takpris kostar 11 öre extra
Ibland gör man också den här uträkningen: Man tar påslaget på 11 öre och räknar ut vad det kostar på ett år. Och tänker att det är merkostnaden för Takpris. Men då jämför man egentligen mot något som inte finns.
Andra elavtal har nämligen också ett påslag. Så jämförelsen är inte 11 öre mot noll, den är snarare 11 öre mot kanske 5–7 öre som många andra avtal ligger på. Och bor du i någon av våra ägarkommuner har du dessutom lokalrabatt.