Vi har för tillfället tekniska problem i appen och på Mina sidor. Fakturan för mars visas som obetald, även om den i själva verket är betald. Du som kund behöver inte göra något – vi jobbar på att lösa problemet.

Solceller monterade på taket på en vit villa i ett bostadsområde.

Solkraft fortsätter att växa – men i lugnare takt

Solkraften har fortsatt att öka sin andel i den svenska elmixen och stod 2024 för 2,4 procent av elproduktionen. Det är en direkt följd av den snabba utbyggnaden av solcellsanläggningar i landet. Samtidigt har tillväxttakten planat ut efter den solcellsboom som följde på elkrisen för några år sedan.

I Jämtkrafts elnät har en viktig milstolpe passerats – under hösten registrerades den 2 000:e anslutna solcellsanläggningen.

– Även i vårt område har utbyggnaden gått snabbt de senaste åren, men vi kan förstås inte jämföra med södra Sverige där höga elpriser har varit en stark motivation till att skaffa solceller, säger Thorsten Handler, analytiker, Jämtkraft.

Han vill också lyfta att även om solkraften under 2024 bara stod för 2,4 procent av elproduktionen så är effekten under rätt förutsättningar mycket högre.

- Vid ett mättillfälle under sommaren 2024 kom 31 procent av elen i Jämtkrafs elnät från solenergi. Det är rekord för oss.

Thorsten Handler, analytiker på Jämtkraft

Anna Werner, vd för Svensk Solenergi

Stor potential för solenergi

Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, menar att Sverige har stor potential för mer solenergi.

– Vetenskapliga studier visar att vi skulle kunna ha 15 procent solkraft i elsystemet utan större tekniska ingrepp. Det är också i nivå med vad flera andra länder ligger på idag, till exempel Danmark, Tyskland och Nederländerna.

Solkraft och behovet av energilagring

Solceller producerar el under relativt få timmar per år. En solcellsanläggning i Sverige levererar el motsvarande full effekt cirka 1 000 av årets 8 760 timmar, vilket innebär att produktionen är ojämn och beroende av dagsljus och väderförhållanden. Nattetid krävs andra energikällor för att täcka behovet.

För att hantera detta blir energilagring allt viktigare. Genom att kombinera solceller med batterier kan hushåll och företag lagra överskottsel och använda den vid behov, exempelvis under morgon- och kvällstoppar när elanvändningen är som högst.

Batterilösningar – en växande trend

En tydlig trend är att allt fler som installerar solceller också satsar på batterier. Det gör att de kan använda en större del av sin egenproducerade el och minska sitt beroende av elnätet.

- Även elbilar kan spela en roll här. Med så kallad Vehicle-to-Grid-teknik (V2G) skulle bilarnas batterier kunna lagra elen när den är billig och mata tillbaka den till nätet när den är dyr. Det finns redan flera bilmodeller förberedda för detta, men både elnätet och regelverket behöver anpassas för att tekniken ska kunna användas i större skala, säger Anna Werner.

Framtiden för solenergin i Sverige

Trots att takten i utbyggnaden just nu bromsar in ser både Anna Werner och Thorsen Handler ljust på framtiden för solkraften i Sverige.

– Solenergi växer globalt och det finns många långsiktiga fördelar. För många handlar solceller idag inte bara om ekonomi, utan även om trygghet – att ha en egen elproduktion om elpriserna stiger eller osäkerheten i energimarknaden ökar, säger Anna Werner.

– Nu när det börjar finnas bra sätt att spara energin tror jag allt fler kommer att se nyttan. Vi människor har alltid jobbat så, till exempel plockat svamp och bär och sparat till vintern. Nu gör vi så med solen, och batteriet blir den nya syltburken, säger Thorsten Handler.