Nytt kraftvärmeverk i Lugnvik

Finansieringen sker dels med Jämtkrafts kassaflöde, det vill säga bolagets resultat, dels med lån via Östersunds kommun. Fördelning mellan egen finansiering och lån är ungefär 50/50. 

Ja, anläggningen kommer att vara förberedd för att samverka med en extern produktionsanläggning för till exempel flygbränsle.

Jämtkraft kommer inte själva att tillverka flygbränsle eller andra förnybara drivmedel, däremot skapar en ny anläggning förutsättningar för en aktör som vill göra detta. En sådan produktionsanläggning skulle kunna placeras i närheten av kraftvärmeverket i Lugnvik.

Som berättats tidigare har Jämtkraft ett avtal med Svenska Kraftnät som innebär att energibolaget får möjlighet att ta ut 500 MW extra från stamnätet. Syftet med det är dels att möjliggöra fortsatt tillväxt och omställning till förnybar energi i transportsektorn, dels att bereda möjlighet för elintensiv industri att etablera sig. En möjlig sådan industri kan vara tillverkning av förnybart flygbränsle, eller andra förnybara bränslen. Jämtkraft skulle kunna förse en sådan industri med el och med CO2 från kraftvärmeverken.

Det nya kraftvärmeverket kommer vara förberett för infångning av det biogena koldioxid som finns i rökgaserna. Det kan till exempel ske i samverkan med en aktör som vill använda koldioxid som råvara för att producera förnybara bränslen. I en sådan process använder man el för att producera vätgas och tillsammans med koldioxid kan man skapa en mängd olika produkter som hittills framställts mest från fossila råvaror.

Jämtkrafts styrelse har beslutat att investera 1,5 miljarder kronor i ett nytt kraftvärmeverk i Lugnvik, Förberedelser har pågått i två år. Inför styrelsens beslut har en detaljerad förstudie gjorts och beslut har också fattats i Mark-och miljödomstolen om tillstånd.

Projektet omfattar ett nytt kraftvärmeverk men också förstärkningar av fjärrvärmenätet.
Kraftvärmeverket förbereds för att kunna eldas med en stor andel returträ samt med restprodukter från skogs- och sågverksindustrin, till exempel bark och spån. I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme, till skillnad från en så kallad hetvattenpanna där enbart värme produceras.

Idag värms Östersund under stor del av året av nuvarande kraftvärmeverk som invigdes 2002. Utöver kraftvärmeverket används ett antal pannor som är från 70-och 80 talen och som är nödvändiga för att klara hela behovet av värme. Dessa äldre pannor har tjänat sin tekniska livslängd.

Därför planeras ett nytt kraftvärmeverk som kommer att användas parallellt med nuvarande. Det kommer att säkra leveransen av fjärrvärme en lång tid framöver och en del av de gamla pannorna kan avvecklas. Skulle Jämtkraft inte bygga nytt så är leveranssäkerheten inte en självklarhet eftersom en del av anläggningarna är väldigt slitna.

Tillsammans med förstärkningar i fjärrvärmenätet stödjer detta också Östersunds tillväxt genom att fler hushåll, företag och bostadsrättsföreningar kan erbjudas fjärrvärme.

Bygget planeras att starta under 2022 och vara klart i början av 2025. 

Ja. En ansökan om verksamhetstillstånd enligt Miljöbalken lämnades in i januari 2021.  Mark- och miljödomstolen har meddelat dom i ärendet och beviljat tillstånd.

Det är tänkt att placeras bredvid nuvarande kraftvärmeverk, på samma tomt, vilket innebär att påverkan på närområdet blir väldigt liten. Antalet transporter av bränsle som i huvudsak går direkt från intilliggande E14 till Lugnviksverket kommer öka något.

Det kommer inte bli dyrare än om bolaget inte skulle genomföra investeringen. Skulle vi inte bygga nytt skulle vi vara tvungna att lägga stora summor på reparationer på befintliga anläggningar och tvingas betala för ett dyrare bränsle. I den nya anläggningen kan en betydligt större andel bränsle med sämre kvalitet (till exempel returträ) användas, vilket är mycket billigare än andra restprodukter från skog.

Den nya anläggningen kommer också att producera el vilket bidrar positivt till kalkylen.

I vår kalkyl räknar vi med en årlig prishöjning på cirka 2 procent, det motsvarar cirka 27 kronor/månad för en genomsnittlig villa i Östersund som använder cirka 20 MWh fjärrvärme till att värma villan samt sitt varmvatten. Med 2022 års priser blir den genomsnittliga månadskostnaden cirka 1358 kronor/månad.

Nej, inte i någon större utsträckning.

1,5 miljarder kronor är väldigt mycket pengar men anläggningen kommer att vara i drift i minst 30 år och producera en mycket stor mängd förnybar energi, både värme och el. Årligen handlar det om cirka 350 GWh värme och 130 GWh el. Det kan jämföras med årsproduktionen i Jämtkrafts största vattenkraftverk Hissmofors om ca 330 GWh el.

Inom EU har man landat i att fortsatt klassa bioenergi som hållbart inom ramarna för taxonomin. Detta är något som Sverige kämpade för och det är ett viktigt beslut. Jämtkraft ser i nuläget inget hot mot investeringen kopplat till taxonomin. Sedan kommer kraven på bolagets verksamheter och hur rapportering sker fortsätta att öka och för det finns beredskap.

Efterfrågan på bioråvara kommer att öka men Jämtkraft har bedömt att det fortsatt kommer att finnas god tillgång till bränsle från skogsindustrin och i form av returträ. En anledning till det är att bolaget finns mitt i ett stort område med mycket skog och att det inte kommer vara hållbart att frakta bränslet långa sträckor. Och det bränsle som används är inte prima vara från skogen utan restprodukter i form av bark, spån, grenar och skadat virke. Returträ består ofta av rivningsvirke.

Utsläppen minskar i och med att de äldre reservpannorna avvecklas och för att den nya anläggningen kommer ha den modernaste tekniken för rening. Bland annat katalysator, textilfilter, kondensteknik för rening av rökgaser och vattenrening i flera steg. Det nya kraftvärmeverket möter också Svenska Kraftnäts hårda krav på att produktionsanläggningar ska bidra till att stabilisera elnätet. Det blir också möjligt att utveckla fler förnybara bränslen, till exempel vätgas.

Flera alternativ har utretts och utredningen landade i att ett nytt kraftvärmeverk är det bästa, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv. Förutsättningar för elpannor, stora värmepumpar, geotermisk energi, avveckla fjärrvärmenätet har utretts, även alternativet att sälja det har funnits med.

Flera av alternativen är tekniskt svåra, eller sätter kunderna i svår situation. Jämtkraft vill heller inte öka förbrukningen av eleffekt eftersom den kommer att behövas till elfordon.

Många tycker att fjärrvärme är driftsäkert och bekvämt och Jämtkraft har ett bra inflöde av nya kunder. Det finns starka skäl att tro att elpriset kommer stiga i ett perspektiv på några år och det gör fjärrvärme till ett ekonomisk konkurrenskraftigt alternativ. Det är också ur ett samhällsperspektiv bättre att värma med bioenergi än med el eftersom el behövs till så mycket annat, till exempel till bilar, bussar och lastbilar. Man ska också komma ihåg den kollektiva nyttan, samhället har investerat stora pengar i fjärrvärmenäten som Jämtkraft fortsätter att nyttja och bygga ut.

Jämtkraft liksom alla andra är djupt oroade över det som sker. Högsta ledningsnivå följer noga det som händer här och nu men samtidigt måste bolaget titta framåt och säkerställa de egna samhällsfunktionerna, Värme är en sådan.

Beslut ska fattas i kommunstyrelsen den 15 mars och sedan i kommunfullmäktige den 31 mars. 

Jämtkrafts styrelse vill tydliggöra att de är fast övertygade om att det är en investering som bolaget vill och behöver göra. Styrelsen vill också inför beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige få möjlighet att berätta om vad det innebär eftersom det är en stor summa pengar och att många kommer vilja veta mer. Det är viktigt att få redogöra för varför och vad och hur.