Hoppa till innehåll

Felaktigt utskick av sms

Den 17 augusti testade vi en funktion för sms-utskick vid strömavbrott. På grund av ett tekniskt fel skickades meddelandet felaktigt till många av våra kunder.

Sms:et innehöll en länk till vår avbrottskarta. Länken kommer från Jämtkraft Elnät och är en del av vår ordinarie information vid strömavbrott.

Felet är nu åtgärdat. Vi ber om ursäkt för det felaktiga utskicket och eventuella besvär det har orsakat.

Arbete uppe i en elnätsstolpe en solig vinterdag.

Hur blir vinterns elpriser i elområde 2?

De flesta experter och bedömare spår höga elpriser under hösten och vintern. Vad beror det på, hur säker är prognosen och kan man skydda sig?

Enligt marknadens prognoser kan snittpriset på el (spotpris) för hela Sverige sammantaget under hösten och vintern landa på en bit över en krona per kilowattimme. Det är mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025, och mer än tre gånger mer än 2024 års prisnivå.

Som vanligt är variationerna stora beroende på var i Sverige man bor. Precis som tidigare år är det SE4 längst söderut som drabbas hårdast med ett prognosticerat höstsnitt på runt 1,40 kronor. Längre norrut i SE2 beräknas snittpriset landa strax under 70 öre, betydligt billigare men den största procentuella ökningen – 160 % upp jämfört med förra året.

Orsakerna bakom

En starkt bidragande faktor till de dystra prognoserna är konflikterna kring Hormuzsundet och Ukraina. Konflikterna leder till brist på naturgas globalt. Något som hämmar elproduktionen i Europa, vilket i sin tur påverkar elpriserna i Sverige.

Något som också driver priserna uppåt är att det varit en liten vårflod och en sammantaget torr sommar, vilket försämrat tillgången till vattenkraft i Norden.

På kortare sikt påverkar också att det finns mindre kärnkraft i elsystemet på grund av avbrott och underhåll av flera reaktorer.

Hur säker är prognosen?

Ingen kan med säkerhet säga hur priserna kommer bli. Osäkerheten är relativt stor och vädret har stor påverkan. En torr och kall höst med lite vind driver upp priserna medan en regnig och blåsig höst med inte allt för låga temperaturer skulle kunna hjälpa en hel del.

Det ska också understrykas att det handlar om snittpriser, över tid. Under denna period kommer det vara avsevärt mycket lägre priser under vissa tider och tvärtom perioder med priser som är högt över de snittpriser som anges här. Stora svängningar i elpriset på kort tid blir mer och mer normalt och något vi måste vänja oss vid.

Kan man skydda sig?

I tider med osäkra prognoser, stora svängningar och risk för rekordpriser är vårt Takpris-avtal ett bra alternativ. Skulle snittpriset inte bli så högt som befarat är du inte inlåst i ett för högt fastprisavtal utan hänger med neråt och tar del av de låga marknadspriserna. Blir det däremot precis så många riktigt höga pristoppar som vissa prognoser pekar på är du skyddad av pristaket. Och framförallt är det ett passande avtal när priserna svänger så kraftigt över kortare perioder som det gjort och kommer fortsätta att göra.

Oavsett vilket avtal man har är det generella, kanske lite tråkiga men faktiskt helt korrekta, rådet att se över sin förbrukning. Den billigaste kilowattimmen är ju trots allt den som inte förbrukas. Fundera över vilka dina stora elförbrukare är och om du kan sänka din förbrukning på något sätt.

Den som Takpris, eller någon annan typ av kvartsprisavtal, och vill anstränga sig ytterligare kan dessutom ha koll på priserna över dygnet och utifrån det anpassa när man förbrukar mer eller mindre el. Helt manuellt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel som smart elbilsladdning till exempel.

Sammanfattning (Elområde 2)

  • Prisutveckling i SE2: Snittpriset väntas landa strax under 70 öre/kWh, vilket innebär en kraftig ökning på 160 % jämfört med förra året.
  • Avtalsrekommendation: För att skydda sig mot kraftiga prissvängningar och pristoppar tipsas om avtalet Takpris, som sätter ett maxpris men låter kunden följa med ner när marknadspriset sjunker.
  • Allmänna råd: Minska den totala förbrukningen och anpassa när på dygnet elen används, exempelvis genom manuell styrning eller smart styrning av tex. elbilsladdning.