Ibland händer det att våra kunder blir uppringda av bedragare som säger sig ringa från Jämtkraft för att försöka komma åt kontouppgifter. Vi ber dig att vara observant och påminner om att vi:

  • Alltid ringer från ett 063-nummer
  • Aldrig ber dig om kontouppgifter i samband med inloggning på Bank-ID.
Om bedrägeriförsök
Illustration av hur vattenkraftverk fungerar.

Hur fungerar vattenkraft?

På sätt och vis är det solen som driver vattenkraften. Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att det avdunstar. När vattenångan stiger kyls den av, kondenserar och bildar moln som ger snö och regn. Vattnet som forsar i älvar och åar på väg tillbaka mot hav och sjöar kan användas för att utvinna el.

Så fungerar vattenkraft

Vattnet får hjulen att snurra

Vattnet strömmar genom kraftverkets propeller, så kallade turbiner, som börjar snurra. Turbinen driver en generator som gör om energin i vattnet till el. Avgörande för hur mycket el som kan produceras är hur stor fallhöjden i vattenkraftverket är. Och hur mycket vatten som passerar turbinen.

Vattenmagasin för lagring av energi          

För att öka fallhöjden och för att kunna lagra vatten byggs dammar. Dammarna skapar stora vattenmagasin som gör det möjligt att anpassa elproduktionen efter säsong och användning.

Regnvatten och det vatten som bildas när snön smälter under våren och försommaren sparas i vattenmagasin. Det kan sedan användas när vi behöver elen, som under vintern då behovet av el är som störst i landet. Allt vatten lagras inte utan hela året produceras en viss mängd el med vattenkraft.

Används som baskraft och reglerkraft

Vattenkraftverk kan användas för produktion av baskraft. De kan även användas för att snabbt kunna reglera produktionen när efterfrågan på el ökar eller minskar. Eller för att parera när elproduktionen i andra anläggningar snabbt förändras. Det kan vara ett kärnkraftverk som stoppar snabbt eller vindkraft som svänger i produktionen i takt med att vindarna förändras.

Driftstopp, uppstart och höjningar av effekt vid kraftverk sker ofta med kort varsel. Då är det vattenkraft som hjälper till att jämna ut variationerna i användningen. När vindkraften byggs ut kommer denna reglerförmåga bli allt viktigare för att få ett stabilt elsystem.

Vattentillgången varierar

Hur mycket el som vattenkraften kan producera beror på nederbörd i form av regn och snö. Ett normalår produceras i Sverige cirka 65 TWh el (terawattimmar = miljarder kilowattimmar) med vattenkraft. Den totala elproduktionen är cirka 145 TWh. År med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh. Vattenrika år, så kallade våtår, kan ge upp mot 75 TWh.

I en reglerad älv med utbyggd vattenkraft planeras användningen av vattnet därför mycket noga. Snötäcket mäts för att man ska veta vilka mängder vatten som kan komma när snön börjar smälta. När vintern kommer är efterfrågan på energi som störst. Då släpper man successivt ut så mycket vatten som behövs för att kunna producera tillräckligt med el. 

Jämtkraft på väg

Hur lång är den tekniska livslängden på ett vattenkraftverk från 1942? Vad gör man för att få 80-åriga kraftverk att överleva i lika många år till? Vad är ett utskovsparti? Allt detta får du svar i detta avsnitt av "Jämtkraft på väg", när Andreas Karlstedt berättar om de uppdateringar Jämtkraft utför på vattenkraftverket Kattstrupeforsen.

Andreas förlänger livet på vattenkraftverk längs Inlandsälven