– Jag jobbade tidigare i ett återbruksprojekt i Östersunds kommun och när jag började sätta mig in i EU:s gröna giv och energiomställningen insåg jag hur avgörande energifrågorna är, då väcktes intresset på riktigt, säger Anna, högskoleingenjörsstudent.
Anna läser till högskoleingenjör inom elkraft vid Mittuniversitetet men har tidigare arbetat som projektledare och strategisk inköpare, både inom offentlig sektor och industri. Hennes exjobb handlar om batterilösningar i elnätet och om det går att skapa ekonomiska incitament för externa aktörer att investera i och driva batterier i nätstationer.
– Förenklat undersöker jag om batterier kan användas smartare i elnätet och samtidigt skapa affärsnytta för flera aktörer.
Från lastbil, företagande och ekonomi till elkraft
Anna är tidigare utbildad civilekonom och hon ser steget till att bli elkraftsingenjör som en tillskolning snarare än omskolning.
– Jag vandrade till Stendalen en sommar och när jag stod längst upp på kalfjället så tänkte jag att jag måste göra något nytt, så jag gick in och sökte utbildningen och på den vägen är det, skrattar Anna.
För Linda såg vägen dit lite annorlunda ut. Hon arbetade som lastbilschaufför, men efter föräldraledigheten började hon liksom Anna fundera på framtiden.
– Jag ville ha större möjligheter att utvecklas och ett yrke som fungerade bättre tillsammans med familjelivet.
Hon började läsa tekniskt basår och fortsatte sedan till högskoleingenjör inom elkraft.
– Jag insåg ganska snabbt att jag gillar utveckling och att lära mig nya saker. Det händer mycket i energibranschen och det passar mig. Även om den är mansdominerad precis som lastbilsbranschen så märker jag redan en stor skillnad i hur förändringsbenägen den är, förmodligen mycket på grund av allt som händer i omvärlden.
Lindas exjobb handlar om hur reaktiv effekt påverkar elnätet och hur dagens modeller kan förbättras med hjälp av realtidsdata.
– Kort sagt undersöker jag hur effektivt elnätet används och om det går att dimensionera nätet smartare och mer träffsäkert, förklarar Linda.
För Mikael var det teknikintresset som ledde honom i en ny riktning. Efter att ha drivit eget företag inom foto i över 20 år kunde han inte släppa tanken på ingenjörsyrket som började gro redan på gymnasiet.
– Jag har alltid haft ett tekniskt intresse och ville prova något helt nytt. Utbildningen blev ett sätt att lära mig ett nytt språk och ett nytt sätt att tänka.
I sitt exjobb på Jämtkraft fokuserar han på så kallade energigemenskaper, det som händer när flera aktörer delar på energi och investeringar i exempelvis solceller och batterier.
– Jag undersöker vad som händer i elnätet när människor och företag börjar dela energi och bygga gemensamma lösningar. Jag fick bygga upp arbetet från grunden och verkligen göra det till mitt eget projekt, det har varit utmanande men också det roligaste, säger Mikael.
”Man känner att det man gör faktiskt spelar roll”
Erik är nyligen inflyttad till Östersund från Umeå. Till skillnad från sina tre andra studentkollegor läser han civilingenjör inom energiteknik och för honom var energibranschen ett naturligt val.
– Det kändes som en framtidsbransch där man faktiskt kan vara med och göra skillnad.
I sitt exjobb har han utvecklat en metod för att analysera risker och störningar i elnätet.
– Jag har tagit fram ett verktyg som hjälper till att identifiera vilka delar av nätet som är mest känsliga och vilka konsekvenser olika fel kan få.
Arbetet har också inneburit mycket programmering.
– Det har varit både utmanande och roligt eftersom jag inte programmerat så mycket tidigare. Men det känns väldigt kul att skapa något som faktiskt går att använda i verkligheten, säger Erik.
Trots olika bakgrunder beskriver alla fyra samma sak: energibranschen är en plats där utvecklingen går snabbt och där arbetet känns meningsfullt. För flera av dem har exjobbet också blivit en första inblick i hur det är att arbeta på Jämtkraft.
– Det känns som en bransch där man hela tiden lär sig nytt och där det finns möjlighet att utvecklas, säger Linda.